Hurra för plommon!

Avslöjandet för föräldrarna gick bra - de blev alldeles lagom glada, och inte alls så exalterade som jag varit lite smånervös för. Min kloka mor sa att många i släkten hade undrat om det inte var dags snart, men att hon hade svarat att hon i alla fall inte tänkte fråga oss, för det var ju inte hennes sak. "Man kan ju ha svårt att få barn, och då är det inte så roligt att folk tjatar" som hon sa. Heja mamma!

I fredags bromsade magen in till ett abrupt stopp. Jag tror inte att det hjälpte att jag åt nybakta bullar, godis och fläskfilé gratinerad med gräddstuvad taggsvamp. Magen signalerade flera gånger att det var dags för toalettbesök, men jag fick helt enkelt ge upp varje gång, efter att ha läst stora delar av senaste Ny Teknik, som ligger på toaletten.

Jag började alltså lördagen med att promenera till Ica och köpa en hink katrinplommon och ett halvkilo torkade fikon. Sen var det bara att proppa i sig och vänta. Inte förrän på lördagskvällen kom någon form av resultat, och det var inte speciellt uppmuntrande. Mer plommon på söndagen, vilket resulterade i ett något mer givande toalettbesök framåt eftermiddagen, efter en lång promenad i höstsolen.

Jag har lagt planerna om Microlax på hyllan tills vidare, och äter maniskt katrinplommon minst två gånger om dagen. Det verkar hjälpa, åtminstone för stunden. Mamma berättade glatt att hon hade varit grymt förstoppad och fått hemorrojder när hon väntade mig. Hurra!

Har mått bra i helgen, även om jag alltid blir utmattad av att ha föräldrarna på besök. Jag vet inte varför, vi sover ofta mer än vanligt när de hälsar på, men det är väl grejen att aldrig få vara riktigt för mig själv som gör mig trött. Annars har jag mått bra, till och med igår (trots att det var söndag). Illamåendet fick jag idag istället. Funderade på hur mycket lunch jag skulle få ner, men eftersom jag är extremt bra på att äta var det inga som helst problem att trycka i mig en stor tallrik med fiberrik mat, trots min osedvanliga aptitlöshet.

Maken är på kurs i Stockholm och kommer hem i morgon kväll, så ikväll SKA jag gå och träna! Om jag inte får ett mentalt sammanbrott av bara tanken när jag ätit middag (det blir bönor ikväll, ety fibrer är mitt nya mantra!). Kan bli tufft att köra ett 1,5-timmes spinningpass, men jag lovar att ta det lugnt! Jag tror stenhårt på att jag kommer att må bättre bara jag får träna lite. Har varit en stor soffpotatis de senaste veckorna, eftersom jag har varit förkyld, övertidsdrabbad och illamående.