Illamåendets återkomst

Man ska aldrig ropa hej. Eller, klart man ska. men man ska aldrig vara glad över att illamåendet verkar ge sig. För då kommer det tillbaka, som en äcklig gengångare. Igår och i förrgår mådde jag toppen fram till 20:45 eller så, sen var det inte riktigt lika kul. Men det var ändå ett framsteg. Det går att somna även när man mår dåligt, visade det sig.

Idag har jag mått kass från sekunden jag vaknade, med några få pauser (typ precis när jag äter). Och det är till och med värre än vad det varit förut. Fast fortfarande - hurra! - inget kräks. Svårt att motivera sig på jobbet, dock. Trots deadline (men den har nu passerats, och jag inväntar mest lunchen).

Typiskt att magen ska göra revolution när det börjar närma sig helg.. fast kanske bra ändå, för det är inte jätteskoj att sitta på jobbet och känna hur det kittlar i halsen. Hemma kan jag iaf ligga framför TVn.

Maken och jag tittade på det blurriga fotot av krypet i går kväll igen. Den lille sprattlaren. Jag har det inte inscannat, men vill man göra sig en föreställning är det bara att surfa upp ett 2-d-ultraljud taget i v. 11 med bebisen fotad framifrån. De ser likadana ut. Fast vårt kort är såklart speciellt för oss. Eftersom det är vårt.

Hoppsan, illamåendet gick abrupt över till en kombination av panikhunger och "jagvillkräkas"-känsla. Tur att det är lunch snart. Har inte ens en nöd-frukt på skrivbordet, utan får försöka mota maginnehållet med vatten. Tveksamt om det hjälper. Eller jo, det hjälper såklart, för kräkas ska jag INTE. Men det hade jag inte gjort utan vattnet heller.

I morgon ska vi på halloweenkalas hos en kompis. Mycket traditionellt, tror att det är 10årsjubileum i år. Tidigare år har vi dragit vidare på en större baluns efteråt, men i år blir det inget sånt för mig. Inte heller nån kostym med långa tänder, spindlar och vitt smink. Jag orkar inte. Nåt jag däremot ska fixa är en flaska billigt, halvtorrt skitvin med skruvkork. Innehållet skall sedan förpassas till slasken, alterntivt maken, och så skall den tomma flaskan fyllas med Amé, alkoholfritt vinsubstitut som finns på ICA. Ja, HELT alkoholfritt. Faktiskt. På så sätt kan jag också "dricka vin" på festen utan att behöva förklara mig. Så länge ingen ber om att få smaka eller synar min "oöppnade" flaska ordentligt...

Väven av lögner ska väl förhoppningsvis rivas upp om ett par veckor, förutsatt att vi får bra resultat på NUPP-testet. Det ska bli rätt skönt att slippa hitta på undanflykter till varför man inte går med på AW, varför man inte dricker ens ett liiiitet glas vin och varför man inte äter torkat kött (vilket jag hävdade var för att jag tyckte det kändes som att tugga på hud. Tror att de köpte det, faktiskt :)

En grej som inte ligger på plus-sidan längre är Body Shops choklad-kropps-smör. Jag mår såååå illa av bara lukten. Fy fan! Jag mår faktiskt lite sämre bara jag tänker på det. Det kommer att åka in i badrumsskåpets mörkaste hörn och vara i karantän minst 3 månader, och mår jag fortfarande dåligt av lukten så försvinner det ner i papperskorgens djup. Tyvärr kan jag inte göra samma sak med vår toalett. Jag har ju skrivit om att jag tycker att den luktar äckligt. Ja, väggfärgen alltså. Det blir ju inte bättre heller, speciellt inte eftersom jag tillbringat oproportionerligt mycket tid där med min betongmage! Ska lukten aldrig släppa? Vi kanske måste flytta? Saker jag nu associerar stenhårt med illamående är:
Toaletten i lägenheten
Kropps-smöret
Spanska-boken
Macadamianötter
Familjeliv-siten

Trots allt gnäll ska jag avsluta med min lista över saker som är bra:
* Äntligen har deadlinen passerats, och man kan andas ut över helgen, innan det nya helvetet bryter ut.
* Det börjar bli lite vintrigt och kallt ute. Frisk, kall luft för en illamående är som kallt, kristallklart vatten för en törstig.
* Dag 2 på minskad järn-dos, och magen börjar fungera igen
* Missfallsrisken har nu (enligt doktor Mette) minskat till 3%
* Min man, som är så förstående över det mesta. Jag är immobiliserad i soffan när vi borde laga mat, jag smörjer in mig med äckligt klet innan jag lägger mig i sängen (but no more!), jag mår för dåligt/är för trött/är för förstoppad för att vilja ha sex.. Jag är helt enkelt inte mycket att ha just nu. Tycker jag själv. Men maken fattar grejen. Hurra!