Inget vidare

Nej, jag mår verkligen inget vidare idag. Sitter och smårapar och hoppas på att det inte ska följa med nåt mer upp. Jag mår ju faktiskt illa varje dag, men vissa dagar kan det begränsa sig till lite snällt illamående precis innan jag skovlar i mig middag, och andra dagar (som idag) skulle jag helst befinna mig utomhus hela tiden, eller i alla fall slippa jobba. Inget kräks i sikte än så länge! Det är jag väldigt glad över. Godast just nu är (fortfarande) tomatjuice, även om den tillfälligt är slut hemma. Det och keso. Kalla, salta, lätt-tuggade saker.

Jag vet att jag gnäller mycket, och jag ska försöka sluta. Men när man inte kan gnälla för jobbarkompisar och de som faktiskt VET har tröttnat på min enkelspårighet så är internet räddningen. Jag har till exempel länge tänkt, men glömt, att skriva om vår toalett. Jag är fantastiskt nöjd över att toalett och badrum är färdigrenoverade och välfungerande. Tro inget annat! Problemet är att väggfärgen/fuktspärren/nåt annat på toaletten har en extremt läskig lukt. Antagligen inte alls läskig när man inte mår illa som standardläge (jag kan i alla fall inte minnas att jag reagerade på det för några veckor sen), men nu får jag nästan kväljningar varje gång jag går in där. Egentligen är det ju ingen obehaglig doft, inte som man skulle kunna tänka sig att det luktar på en toalett - men jag klarar inte av den! En syntetisk, sötkvalmig lukt som har en liten hint av gummi och en liten hint av lösningsmedel. Just nu är den lukten liksom själva definitionen på illamående. Det, och tanken på att äta macadamianötter. Märkligt, va?

Ikväll kommer mina föräldrar på besök och stannar över helgen. Jag tänkte sluta tidigare med detta som förevändning och sen försöka få provtagningen på MVC fixad. Och handla lite extra frukostmat, så vi klarar oss till på måndag. På senaste MVC-besöket fick jag en bjärt stencil som förklarade hur man tar urinprov, och på den stod helt andra öppettider för MVC-labbet än de tider jag fick från barnmorskan. Jag väljer att tro på barnmorskan. Stencilen kan ju vara från 1984...

Det ska bli trevligt att få hit mamma och pappa, fast som alltid har jag lite mild ångest över vad vi ska hitta på hela helgen. Jag tror vi har avverkat de flesta sevärdheter i stan och omgivningarna under de 13 år jag bott här. Dessutom vill jag mest sova. Men det kanske de tycker är helt OK, givet att jag producerar ett barnbarn. Vi får se. Maken, som är särdeles morgontrött, hoppas på lite senare morgnar nu när även jag har något att skylla på. Mamma och pappa vaknar ju tvångsmässigt kl 06 och tassar bort till ytterdörren för att norpa åt sig tidningen, men de äter inte frukost förrän vi har vaknat. Och då får jag ju dåligt samvete om jag vaknar efter kl 08 (då borde de ju vara rätt hungriga, menar jag).