Jag mår illa. Igen. Sen i går morse, faktiskt, med små avbrott för sömn och mat. Jag börjar få lite panik nu. Illamående och kissnödighet är petitesser för vissa. För mig är det ren mental tortyr. Jag undrar om man kan lära sig att tänka bort illamående. Kanske nån hypnosbehandling? Igår låg jag och flämtade i soffan, läste desperat en hel Winter-pocket för att ha nåt annat att tänka på. Det gick väl ändå ganska bra. I en period av ljusning åkte vi till ICA och veckohandlade. Jag överlevde det också. Det gäller bara att ha nåt att göra. Men ibland hjälper inte ens det.
Idag har jag laddat med en Postafen. Det KAN vara så att det känns lite bättre nu. Men frukosten sitter fortfarande i halsgropen och jag funderade länge innan jag vågade ta högklackat i morse. Tänk om jag måste rusa till toaletten? Jag har bett till högre makter att slippa må dåligt, om det finns nåt sätt som innebär att både jag och bebisen kan må bra samtidigt. Antingen lyssnar de högra makterna inte, eller så finns det inget sånt sätt.
Hur som helst, jag är i trettonde veckan nu, 12+1. Jag hoppas fortfarande på att det ska gå över snart. Natten är som mörkast precis innan gryningen...
Vi berättade för svägerskan i fredags i alla fall. Maken kom fram till att det nog var enklast. Hon belv glad och uppspelt, precis som man förväntar sig att folk ska reagera.
Maken smakade på årets Blossa igår. Han tyckte inte alls att det smakade blåbär. Ja, det får jag väl veta nästa år, antar jag.
Jag tror på allvar att det inte kommer att bli ljust idag. Det blåser halv orkan ute, och ösregnar. Tur att man har en man som gärna kör en till jobbet när det är busväder! Cykeln står hemma och fryser.
Ringde och grattade pappa på Fars Dag igår. Båda föräldrarna är mycket intresserade av hur det går med "allt". Lovade att ringa i veckan och tala om hur NUPP-testet gick.
Idag är jag tacksam över
* att jag kan äta trots att jag mår dåligt
* att jag blev skjutsad till jobbet
* min man, som fixade middag, gjorde inköpslista, diskade och ÄNDÅ hade tid att tycka synd om mig där jag låg i soffan och bara "latade" mig igår
* clementiner
* att om allt går bra på NUPPen så kan jag berätta för folk att jag mår dåligt och slippa försöka mörka det på jobbet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar