En dag att bara låta gå

Jag tror jag skrev tidigare att Cobras alkoholfria öl är riktigt läskig. Nu har jag provat Jevers, och den smakar faktiskt öl! Kanske lite åt lättöl-hållet, men inte äckligt. Jag har en till alkoholfri hemma, utlåtande om denna kommer senare. Kanske i morgon, vi ska äta potatisgratäng och rostbiff ikväll och det borde ju vara ett gyllne ölprovartillfälle.

Jag tror också att jag måste få lusskatterna bakade idag om de ska finnas klara på lördag kl 07 (då jag bänkar mig framför Luciamorgon!). I morrn ska vi ju ut och äta. Kan inte påstå att jag är så lusse-bak-sugen just nu. Jag mår inte så bra (surprise!), men glädjande nog hade jag iaf inget att klaga på i illamåendeväg i förmiddags - det kom efter lunch.

Igår kväll var jag ynklig och låg framför TVn. Inte lika ynklig som jag varit tidigare, men klart ynklig. Hoppas på att må bättre ikväll, så bakningen inte blir en plåga.

Funderar på om jag borde köpa tidigare säsonger av Grey's Anatomy. Jag har inte följt serien tidigare, men nu när jag har sett de senaste 6 avsnitten i horisontalläge så är jag helt fast. Nu undrar man ju bara vilka förvecklingar som varit tidigare. Och såklart vad som kommer att hända sen.

Börjar bli dags att ta sig hemåt i lågskorna. Det har faktiskt snöat lite under dagen, framförallt i morse. Riktig romantisk julesnö som dalade ner mot marken. Det är inte vanligt här, normalt snöar det parallellt med marken, gärna blandat med regn. Naturligtvis smälte dagens snö så fort den landade, men det var i alla fall fint att cykla i. Jag har väl haft en halvproduktiv dag på jobbet, framåt eftermiddagen hade jag behövt börja på nåt nytt, men det är så svårt att göra en nystart vid 15-tiden, så jag pysslade vidare med det jag höll på med. I morgon - då..!

Egentligen har jag väl inget att skriva. Det har inte hänt nåt speciellt, jag mår precis som igår, jag kissar lika ofta, jag känner inga sparkar (det hade i sanning varit konstigt om jag gjort det, i vecka 16 med moderkakan i framvägg..) och mina illusioner om att illamåendet ska gå över som i ett trollslag har jag glömt för länge sen. Igår låg jag framför TVn och tänkte att "Tja, det är ju bara 5 månader kvar, och om jag nu ska må illa hela den tiden så klarar jag väl av det också". Jag menar, jag har väl snart mått dåligt i tre månader och förhoppningsvis blir det väl inte värre. Blir det inte bättre så kan jag hantera det.

Foglossningen, hur går det med den? Jotack, den blir långsamt värre, men än så länge handikappar den mig absolut inte. Jag känner inte av den under dagtid om jag inte verkligen känner efter, det är på nätterna och morgonen som det gör ont. Som värst om man t ex tvättat ansiktet djupt böjd över tvättstället och sen reser sig - då hugger det till i övre delen av rumpan. Nåja, jag klagar verkligen inte! Jag tror fortfarande envist att jag hanterar smärta bättre än illamående. Ska testa att sova med en kudde mellan knäna inatt och se om det hjälper. Gammalt husmorsknep.

Idag är jag trots allt glad över
* att jag verkligen har blivit bättre i magen. Hård, men inte förstoppad. Och magen har varit bra så länge så jag kan säga att den har blivit bättre helt utan att balnda in nåt önsketänkande
* att det blir lussebullar bakade (och smakade) ikväll
* snöfallet i morse
* att huvudvärken jag kände av i går em och i förmiddags inte blev långvarig och plågsam
* att maken bäddade rent i sängen och la ner en varmvattenflaska på min sida medan jag sov i soffan igår kväll