Vecka 23 med spänd mage

Idag går vi in i v. 23, jag och min innevånare. Den har varit ganska lugn idag också, bara några sömniga petningar med de små fötterna (eller händerna). Enligt internet skall den nu väga runt 450 gram. Jag väger betydligt mer än så :) Kollade midjemåttet i morse och noterade att jag nu ligger på sisådär 93 cm, att jämföra med mina ca 80 i normala fall. Det känns. Magen spänner. Det är inte direkt behagligt, men inte så hemskt obehagligt heller. Mest ovant, tror jag. Det känns som om nåt är fel. Utanpå känns det som om man är väldigt mätt, även om man är hungrig inuti. Eller hur jag nu ska förklara det.

Apropå hungrig så borde jag enligt konstens alla regler vara hungrigare än vanligt nu. Jag ska stoppa i mig 500 kcal extra per dag. Fast mitt normala intag kanske är på 500 kcal för mycket, för inte har jag då nån speciellt panikartad hunger... Fast ändå äter jag lite mer. Ett extra mellanmål (oftast bestående av 85 gram minimorötter) på eftermiddagen. Och så brukar det bli något efter middagen också, mest för att jag fortfarande mår lite illa på kvällarna och det hjälper med en macka.

Inte bara är det v. 23, utan också sjätte månaden. Det låter lite mer imponerande, tycker jag. Även om det bara innebär att jag har varit gravid prick 5 månader. Ja, minus två veckor då (fast ju längre det går, desto enklare är det att liksom bortse från de där första fusk-veckorna mellan mens och ägglossning som räknas in i graviditeten trots att man faktiskt inte var gravid under den tiden).

Maken är borta ikväll också. Nu är det konferens. En väldigt kort, eftersom de åkte i morse och tydligen är tillbaka i morgon em. Antar att jag borde stryka ett par omfångsrika blusar, men jag sitter hellre framför datorn och spelar Depeche för bebisen. Det gäller att prägla den på bra musik. Just strykning dessutom är nåt som jag tycker är så fruktansvärt tråkigt att jag lätt skulle betalat maken för att göra det åt mig om det inte hade varit förnedrande för alla inblandade parter. Som det är nu blir mina nytvättade och ostrukna kläder ofta hängande i nån månad eller så innan jag får tummen ur.

Det sägs att det var skönt ute idag. "Nästan som vår". Jag vet inget om det, eftersom mina två utomhusperioder inföll då det var alldeles kolmörkt. Inte alls som vår. Nu får det snart ta och ljusna lite. Jag minns när man kunde cykla både till och från jobet i fullt dagsljus. Fast det känns lite som om jag har fabricerat det minnet. Jag kan inte riktigt relatera till det. Nej, det låter helt enkelt för bra.

Jag hoppas verkligen att vi kommer att orka åka upp till stugan i sommar. Där är det ljust dygnet runt. På sommaren alltså. Nu är det antagligen mörkt dygnet runt, och omöjligt att ta sig fram till huset genom snön. Dessutom är stugan totalt o-isolerad, och man skulle få elda i spisen utan avbrott för att få plusgrader i åtminstone vardagsrummet. Nej, inga vinterbesök. Även om det låter lite romantiskt med all den där snön. Jag är nog bara sugen på att komma härifrån. Bort från mörkret och regnet - även om det nu inte regnade idag. Det var i stället nollgradigt och förbannat kallt om öronen både på väg till och från jobbet.

Idag är jag glad över
* att det var städat när jag kom hem igår (hemstädet hade varit här för första gången sen veckan innan jul)
* att jag bokat upp barnvagn, åkpåse, skötväska och kläder för 1300 kr totalt. Med tanek på att en ny vagn går loss på runt 5000 kr så är jag rätt nöjd. Även om "min" vagn är solblekt.
* att jag inte jobbar på Volvo, något konsultbolag till Volvo eller hos någon av deras underleverantörer. Det verkar gå bra för mitt företag. Än så länge
* att jag idag blev klar med den långdragna dokumentationsuppgift som jag jobbat med den här veckan
* att det finns obegränsat med kallt, gott vatten i kranen