Ny vecka, nytt ryggont

När var det jag skrev senast? I torsdags? Det blev i alla fall inget tränat då, eftersom jag insåg att passet hade bytt instruktör till en kille jag inte gillar. Mirakulöst nog hade jag inte så rygg-ont i fredags ändå. Det har jag däremot idag, efter att ha tränat igår. Så det verkar inte som om just träningen är den springande punkten. Heller.

Helgen har varit bättre än genomsnittshelgen. Fredagen den trettonde passerade utan missöden (maken kom hem när han skulle, inga bilolyckor, benbrott eller matförgiftningar och bebisen sparkade på som den brukar). I lördags var det ju alla hjärtans dag, och vi firade med lite extra lyxig frukost (jag hade bakat goda efterrättsbakelser) och en långpromenad i solen, som kanske inte var toppen för mina bäckenfogar, men var välbehövlig för humöret. Vi kikade in i en baby-butik och klämde på ett badkarsmonterat skötbord. Bara en sån sak! Handlade alkoholfritt mousserande vin, som inte alls var så tokigt - framförallt inte om man blandade det med högkvalitativ hallonsaft i måttliga mängder och frysta hallon i de mängder man ville.

Vi såg också en ganska märklig opera på kvällen, lite flamsig för vår smak, men välsjungen. Jag gillar flamsigt i vanliga fall.. men det här blev.. Tja.. Fel. Fast det var nog oss det var fel på, för resten av publiken var nästan löjligt nöjd, och föreställningen fick en bra recension i söndagstidningen.

Igår blev det Utflykt. Bilen behövde motioneras och vi behövde aktiveras. Efter räkmacka, äppelbakelse och guidad tur kände vi oss mycket tillfreds och åkte hem. Jag har varit hemskt trött under helgen, och fick vila upp mig på soffan en timme innan jag pallrade mig iväg till spinningen, men det var då skönt att komma dit! Även om det var ett jobbigt pass (jag tog det såklart hyfsat lugnt), och det började spänna och sträcka i alla ligament som håller magen på plats redan under uppvärmningen. Instruktören gick en runda bland oss tränande och försäkrade sig lite skämtsamt om att jag inte börjat få värkar än. Kanske en smula olämpligt - tänk om magen var en kvarleva från en tidigare graviditet och jag helt enkelt bara varit fet? Eller ser jag verkligen så gravid ut att det inte går att misstolka? Nåja, inga värkar hur som helst.

Vi har hunnit med att gå igenom hela vår kollektion med bebiskläder också. Jag har listat vad vi har och ser uppenbara luckor. Skrev upp en hel del saker som vi behöver, inte bara kläder. Typ skötbord, nappflaska, tvättlappar, spjälsäng, amningsinlägg... det saknas miljoner grejer. Jag tror att jag ska lura med väninnorna till Ullared nån lördag framöver.

Bebisen har varit väldigt aktiv idag och trampat omkring i nedre delen av magen. Jag har svårt att ta in att det bor nån som är 35 cm i min mage, utan får hela tiden bilden av en 20 cm lång varelse som rör sig därinne obehindrat, som en liten fisk. Jag blir fortfarande förvånad när det buffar till nånstans i sidan eller ovanför naveln.

I frysen står det en bytta med hemgjord apelsinsorbet sen i lördags kväll. Den var supermumsig då, och jag hoppas på att den fortfarande är det. Och att vi kanske kan smaska i oss den ikväll.

I övrigt är jag grymt hård i magen (om det beror på ökat järnintag eller att jag inte ätit några som helst fibrer sen i torsdags vet jag inte - kanske båda?), och är jättetrött idag också, trots att jag sovit mer än vanligt i helgen. Extra törstig också. Vatten, mmm!

Idag är jag glad över
* att varje måndag tar oss närmare maj
* att kollegan bredvid mig använder hörlurar så jag bara hör hans death metal lite svagt
* att helgen bjöd på vackert väder
* att foglossningen från förra veckan är borta
* att maken är hemma igen