Tidsoptimistisk

Jag har minsann tänkt skriva ett inlägg flera gånger idag, men skjutit upp det hela tiden. Och nu ska jag gå hem. Det blir en snabbis.

Huset: Jag och väninnorna var och tittade i söndags. Förutom att det verkligen ligger i Ingenstans, och att området är en byggarbetsplats så tror jag säkert att det skulle vara jättefint där. Högt läge, kvällssol, balkong och uteplats, möjlighet att bestämma planlösningen själv (husen var nämligen inte färdiga), skog bakom tomten, badsjö i närheten, hyfsade kommunikationer... Väninnorna var alldeles till sig och tyckte ABSOLUT att vi skulle flytta dit. Så idag ringde jag och sa att vi inte var intresserade. För det är faktiskt så att jag hellre prioriterar ny bil och längre föräldraledighet (dvs ta ut färre betalda dagar i veckan) än nytt boende, åtminstone just nu. Jag vill inte flytta två mil från mina kompisar och vara halvisolerad eftersom maken tar bilen till jobbet. Jag vill kunna promenera in till stan. Det kanske ändrar sig framöver, och i så fall så kan vi ju flytta då.

Har varit fint väder idag, men bitande kallt. I alla fall med den här landsändans mått mätt. Kallt inne på jobbet också, precis när man börjat vänja sig vid att temperaturen faktiskt är helt acceptabel härinne.

Har fått ondare och ondare i ryggen idag, utan att egentligen tycka att jag har förtjänat det. Och lite svårt att andas. Undrar om det är dags för magen att växa lite mer igen, eller om jag håller på att bli sjuk - det går ju influensa den här tiden på året.

Idag är jag glad över
* att jag slipper flytta från stan
* att det har varit fint väder
* att jag nuförtiden ser fram emot måndagar, eftersom varje dag tar oss närmare maj
* att jag förhoppningsvis ska luncha med en mammaledig kollega i morrn
* att jag slapp använda cykelljus i morse, eftersom det var tillräckligt ljust ute