Ullared-utflykt

Jag är osannolikt trött idag igen. Det känns som om ögonen aktivt försöker stöta ut kontaktlinserna, och hjärnan fungerar inte riktigt. När jag flyttar blicken snabbt följer medvetandet efter med några slöa stillbilder av vad jag tittat på på vägen mellan start och mål.

Måhända kan det ha att göra med gårdagens utflykt till Ullared. En lyckad utflykt, där jag för drygt 4000 lyckades köpa diverse kroppsvårdsprodukter, städmateriel, kläder till mig själv, 4 amnings-BHar, en ansenlig mängd barnkläder i stl 50-62, babysitter, amningskudde, resesäng, snorsug, nappflaskor, sängkläder, plastad frotté och rätt mycket mer.

I förmiddags var det föräldragruppsfinal, i alla fall om man räknar tillfällena ledda av barnmorskan. Vi har två ytterligare tillfällen inplanerade framöver, en gång i april och en i juni (när allas barn bör ha anlänt). Vi fick tyvärr inte se den beryktade amningsfilmen, utan fick nöja oss med en 80-talsvideo om anknytning. Och en amningslektion från barnmorskan.

Ikväll blir det vattengympa för första gången. Har tidigare i livet bevistat totalt ett pass. Och nu ska det bli sju till, ett i veckan under de närmaste sju veckorna. Mina ben är otäckt orakade, eftersom de skall vaxas om ett par veckor. Det får de andra deltagarna stå ut med. Passet börjar redan 18:30, så det blir snabb middag (blodpudding) för att hinna hämta passerkort till poolen och byta om innan det hela börjar. Ska nog bli skönt, hur som helst.

Makens ring? Fortfarande borta. Jag tror att han har börjat acceptera detta faktum nu.

Jag grubblar lite över sommarens semester. Minns inte om jag skrivit om det innan, men vi har ju som mål att åka till makens familjs sommarstuga någon gång i slutet av sommaren. Det är en nätt liten tripp på 120 mil, kanske lite längre, och vi brukar genomföra resan i bil under två dagar. Just i år tycker jag inte att det känns helt lockande att ta vår 13 år gamla tvådörrars halvkombi och packa in oss och en tremånaders bebis och köra 10 timmar. Jag skulle hellre åka tåg och hyra en bil när vi kommer fram, eller möjligen köpa en ny bil och ta den. Idag fick vi höra att små barn helst inte ska sitta i babyskyddet mer än två timmar i sträck, vilket för mig låter som ytterligare ett skäl att ta tåget, även om det blir krångligt med mycket packning, och betydligt dyrare iom att vi måste hyra en bil för att kunna ta oss sista biten till stugan (och kunna åka och handla när vi väl är där, en utflykt på en dryg mil enkel väg). Maken är av den helt motsatta åsikten. Vår bil funkar bra, och tåg blir alldeles för jobbigt. Jag ser framför mig hur vi åker kl 07 på morgonen och får stanna varannan timme för "rastning" av barnet, och de normala 10 timmarna blir utökade till 15, medan en av oss måste sitta i ett hörn av baksätet och resterande säte är nedvikt för att all packning ska få plats.
Gissningsvis är det maken som får sin vilja igenom, medan jag fantiserar om en sovkupé på norrlandståget.

Idag är jag glad över:
* att föräldragruppen tog bort halva arbetsdagen
* alla mina fynd från igår
* att det blir vattengympa ikväll
* att bebisen varit väldigt aktiv idag, vilket alltid är lite kul
* att trots att det fortfarande luktar läskigt på toaletten hemma så mår jag inte dåligt av det