Japp. 10 veckor kvar. Eller max 13, kanske man ska säga. Nånstans efter v. 42 plockar de ut barnet åt en, om det inte vill komma ut själv. 10 veckor kvar innebär 8 veckor kvar att jobba. Eller kanske 7. Det låter inte så farligt, tycker jag. Fast när det gäller att bara tänka en vecka framåt så känns en vecka som väldigt lång tid. Märkligt.
Vi har bokat in oss på visning av förlossningen om ett par veckor, lite drygt. Kanske lite tidigt, men man vet ju aldrig. Bebisen kan behaga titta ut när som helst.
I måndags kom våren officiellt till den här landsänden. Idag formligen vräker det ner snö. Det var så fint och soligt i morse, jag cyklade till jobbet i lågskor och försökte fundera ut när jag senast cyklade till jobbet i solsken (oktober?), men nu kan man inte skilja himlen från hustaken. Allt är vitgrått. Jag ringde maken och bad om skjuts hem. Det verkar skithalt ute, en kollegas sambo ringde just och hade kört i diket, så hennes bil låg nu på taket. Inget cykelväder längre, alltså.
Nu är det bestämt: Jag och en kompis åker till Ullared på söndag! Jag har ingen aning om hur mycket folk man kan förvänta sig på en söndag, de har inte haft söndagsöppet mer än två veckor.. och jag hoppas att det inte tänker snöa fram till dess (för då kan det blir lite lurigt att ta sig dit genom skogen). Har en lista på saker som är över en A4 lång, allt från amnings-ilägg till spjälsäng. Förvånansvärt så mycket saker man känner att man behöver köpa till bebisen! Och så kläder till mig själv, bakplåtspapper och annat nyttigt.
Jag kollade på Fertilityfriend idag (det gör jag varje torsdag) och enligt dem ska bebisen vara 18 inches (40 cm). Fast 18 inches är 45 cm, så jag vet inte riktigt vilket mått som stämmer. Gissar på 40 cm. Den växer väl ca 1 cm i veckan på slutet? Eller har jag drömt det? Och om 10 veckor = 10 cm så verkar det väl troligare att den är 40 nu, eftersom de brukar sluta på runt 50...
Det märks att den har lite mindre plats att röra sig på. Inte så många välriktade sparkar, utan mer bökande. Magen är dock fortfarande platt mitt frampå, fast naveln har vid det här laget nästan utplånats. Nejdå, den går fortfarande inåt, den har bara blivit mycket mindre. Jag försökte fråga barnmorskan om hon kände hur bebisen låg senast jag var på MVC, men det var för tidigt, sa hon. Jag har ingen aning om ifall den har valt att vända sig eller om den ligger med huvudet uppåt, men jag gissar på det senare.
Ikväll ska jag försöka få tummen ur och göra lite ryggövningar. Har ont i ryggen. Inte ONT, men tillräckligt för att det ska vara svårt att bortse ifrån.
Idag är jag glad över:
* solen i morse (som inger hopp)
* helgens Ullared-utflykt
* att jag har bestämt mig för att strunta i Pampers fåniga baby basic-box, vilket innebär att jag kommer att slippa flera kilo reklam och spam. Jag kan handla min egen blöjhink. Tack.
* att jag slipper cykla hem i snökaoset
* att bebisen kommer när det nästan är sommar (om allt går enligt schemat)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar