Ajajaj

Idag har jag på mig nya skor. Eller snarare, inte ingådda skor. Jag köpte dem förra sommaren, eftersom jag kände att jag behövde nåt lågklackat att ha till kjol. Ett par svarta ballerinaskor (med slejf) i skinn. Jag gick aldrig in dem, de skavde liksom lite för mycket. Men idag, när det redan kl 07:30 var 7 grader varmt ute, tänkte jag att nu, nu är det dags! På med sexigaste tant-stödstrumporna i tjock, "hudfärgad" nylon och så fina skorna. Och cykla till jobbet. Det gjorde ont redan när jag kom fram. Nu gör det ondare.En arg hård kant som går över innersta stortåleden, och en hård, vass häl som långsamt nöter mig på hälsenan. Det kommer inte att bli så kul att cykla hem.

Hade jag inte haft så dåligt omdöme i skovalet så hade jag tagit en promenad på lunchen. Strålande vårväder. Jag tror, apropå förra inlägget, att en del av den där vårlukten är gödsel. Nu när jag tänker efter. Jag är ju från landet, så det luktar väl som hemma.

Det har börjat klia på magen. Man undrar om det är bristningarna som är på ingång. Hoppas inte! Än är jag förskonad, tror jag. Det är ju svårt att se hur det ser ut på "undersidan".

Vi har lurat ut hur babyskyddet fungerar, men inte provat det i bilen än. Det kanske kan bli en av kvällens aktiviteter. Det, och att kolla om vagnen går in i bakluckan utan att fälla baksätet. Och kanske åka till IKEA igen? Hmm.. det blir i alla fall tacos till middag. Sen får vi nog se.

Igår åt jag på lokal med mina tjejkompisar. Kul att träffa alla tre samtidigt, det var länge sen! Jag fick för mig att promenera dit, en nätt 25-minuters-sträcka. Oj, så kissnödig jag hann bli på den stunden. Kissnödigheten är betydligt värre när man står/går än när man sitter/ligger. Men jag behöver den lilla motion jag kan få, tror jag.

Det verkar som om det börjar bli lite fullt i bålen nu. När jag går och lägger mig får jag nästan panik för att jag inte kan andas. Det är klart att jag kan andas, men det är lite lurigare än vanligt, pga både nästäppa och att lungorna liksom inte får plats som de borde. Andnöden brukar dock släppa efter några minuter. Sen återkommer den på morgonen efter frukost. Jag vet inte om det är för att knodden sträcker ut sig under natten i takt med att magsäcken minskar, och sen fortsätter att ta upp extra plats fast man stoppar i sig yoghurt och macka, eller om det bara är så att jag äter för mycket yoghurt och macka för mitt eget bästa. Det är hur som helst en smula obehagligt.

Ontet i ryggen eskalerar. Tur att jag har min vetevärmare och min TENS! Har inte använt TENSen på ett par veckor, och vetevärmaren senast i söndags. Men det kan bli en liten vända med nån av dem ikväll. Om jag inte monterar barnstol eller är på IKEA.

En kollega frågade mig om bebisen sparkar mycket. Och nej, det gör den ju faktiskt inte. Den rör sig alldeles lagom mycket för att man inte ska oroa sig, men jag kan inte säga att det har kommit speciellt många hårda sparkar. Den verkar mest dutta lite med händer och fötter, och röra sig fram och tillbaka. Den sparkar nedåt sängen ibland om man ligger på sida. Jag vet inte om det är för att den har den obekvämt, eller om den gillar att sparka mot nåt som inte ger efter som magen gör.

Igår morse var vi fö på förlossningsintroduktion på sjukhuset här. Man fick se bildband, men inte besöka avdelningen. Jag tror jag kommer att vara glad över att det inte springer omkring en massa blivande mammor när jag själv ligger på förlossningen. Jag fick också frågat om de (ifall man ber snällt) kan göra det där testet som indikerar om barnet har ett medfött hjärtfel - ett test som tydligen fungerar mycket bra, och är mycket enkelt, men av oklar anledning inte är rutin. Det kunde de. Mycket bra.

Idag är jag glad över
* våren!
* att jag snart får ta av mig fot-tortyr-redskapen
* att järntabletterna inte ger mig magont längre
* att jag går in i v. 34 (dvs 33+0) i morgon
* att det är exakt 50 dagar kvar enligt beräkningarna