Ny möbel, däckbyte och onda fötter

Helgen har bjudit på strålande väder, nästan obscent fint har det varit! I lördags firade vi detta genom att byta däck. Same procedure as last year; hämta bilen, köra upp till huset, traska ner i källarförrådet, bära upp fyra tunga hjul i skitiga påsar, packa in hjulen i bilen, iväg med hela lasset till plan yta, packa ur hjulen, byta hjul, packa in gamla hjul, iväg till mack för att fylla luft, iväg till mynt-tvätt, packa ur hjulen, spola av hjulen, packa in hjulen, tillbaka till huset, packa ur hjulen, bära ner hjulen i källarförrådet, köra tillbaka bilen till garaget och slutligen Tvätta Händerna.

Det var betydligt finare väder än senaste däcksbytet (i höstas), men jobbighetsfaktorn ökades på en del pga min runda buk.

Jag passade på att sitta i solen på balkongen och läsa medan maken gjorde ett sista (misslyckat) försök att hitta sin vigselring. Sen bar det av till Ikea för garderobsinköp. Vi lyckades mha ikea-family-rabatt få hela rasket 700 kr billigare än väntat. Mycket, mycket bra! Tyvärr är vår bil för liten för att frakta garderobsstommar, även om de befinner sig i platta paket, så det blev en liten nödlösning med bakluckan semi-stängd (mha snöre) och en färd i makliga 40 km/h tillbaka hem. Tur att det inte är långt till Ikea, alltså.

Hemma igen skruvade vi ihop stommen och en av lådorna, monterade ena dörren och insåg att vi behövde fler gångjärn. Sen blev det promenad för inköp av middag och biogodis, och jag hade vid det laget grymt ont i fötterna. Som om jag gått på stan 12 timmar i sträck.

På kvällen blev det Män som hatar kvinnor (japp, till slut blev det av!), och jag åt mig illamående på smågodis. Blev dessutom panikartat törstig, men inte kissnödig. Mycket märkligt.

Igår hade jag fortfarande ont i fötterna. Alldeles svullna var de, redan en halvtimme efter att jag stigit upp. Den stora ödem-tiden verkar ha börjat. Men jag kan fortfarande ha mina ringar, även om jag nuförtiden tar av dem under natten. Har inte blivit tjock i ansiktet än, heller. Men det är ju några veckor kvar... En annan obehaglig biverkning som jag kände av igår var att det kändes som om maten låg i trakten av struphuvudet. Inte så att jag mådde illa, men jag kände mig konstant som om jag behövde rapa, fast med känslan av att det inte var luft som skulle komma upp. Blä! Fick försöka sova med en extra kudde för att ha munnen ovanför magen, men det gjorde att jag sov extremt dåligt och vaknade varje timme mellan kl 22:30 och 02:30. Sen slängde jag argt iväg extrakudden och fick sova nästan ostört resten av natten - med undantag för två toalettbesök då.

I morgon är det barnmorskebesök igen. Hoppas allt är bra med oss. Om nu bebisen är fixerad med ryggen åt vänster, hur kan det då komma sig att det ibland känns som sparkar på vänster sida? Lurigt...

Idag är jag glad över
* det fina vårvädret, som tyvärr inte ska vara så länge till
* att det här är en kort vecka med påsklov i slutet
* att jag har lyckats komma iväg och klippa mig på lunchen
* att det blir hemgravad påsklax
* att alla bebisprylar nu är sorterade och inpackade i en därför avsedd garderob