Kura skymning

... eller kanske kura hela dagen. För med det väder vi har just nu så är det skymning hela vägen från gryning till skymning. Jag sticker inte ut näsan om jag inte måste. Då blir näsan blöt. Stackars V får ingen frisk luft. Jag är en dålig mamma!

Mitt stick i armen blev en vecka försenat, eftersom VC valde att inte vaccinera oss över 30 på hela förra veckan. Men nu är jag vederbörligen stucken, och får vänta i knappt två veckor på att bli immun.

V fick sina 5-månaderssprutor i går. De skulle stuckits i honom förra veckan, men då hade han hosta och vi avvaktade. Han har fortfarande hosta, men tydligen vet man efter ett visst antal dagar att det inte kommer att bli en hemsk influensaförkylnig av det, och då kan man vaccinera. Han var lite grinig igår, och idag också. Men vem är inte det när det regnar ute? Idag hade han dessutom lite feber, hela 38,1 grader.

Jag känner att mjölken håller på att sina, så jag försöker få V att äta lite mera "riktig" mat (kletiga pureer). Nu klämmer han i sig ca en halv liten barnmatsburk, vilket inte är så imponerande. Gröt går bättre, men det är han ju mer van vid också. Man märker snabbt att magen jobbar lite annorlunda med mat än med mjölk. Framförallt jobbar V hårdare med att få ur sig det som ska ut. Om man säger så.

Det har kommit en tand till. Så nu sitter det två små vassa där nere i munnen. Än verkar han inte ha börjat bita i sina nappar, men det kanske ändå snart är dags för honom att sluta med napp. Jag vet inte, det är så bekvämt när han ska sova på dagarna. Och åka vagn. Och åka bil. Och träffa folk.

Hur går det med krypandet då? Framåt. Ibland kommer V upp på alla fyra och står och gungar. Men det är inte alltför ofta. Däremot ställer han sig väldigt ofta på raka armar och lyfter magen från golvet. Fast oftast ligger fortfarande blöjan i backen :)

På söndag är det första advent. Jag fuskar och dricker glögg redan nu. Men glögg är inte så mycket fusk. Inte pepparkakor heller. Så länge man inte sätter upp pyntet i förväg!

Natten till idag hade maken barnansvaret. Jag sov i källaren, efter att vår BVC-sköterska påpekat att det inte är nyttigt att inte få sova mer än fyra timmar i sträck i flera månader. Och vad hände då? Jo, plytet vaknade inte för mat mellan 02 och 04 som han brukar. MAKEN vaknade dock, 04:30 var HAN jättehungrig och gick upp och åt macka. Detta väckte mig, och jag gick och la mig i sovrummet efterom maken stiger upp 05:30 och jag ju ändå hade vaknat. Jag frågade hur det gått med matandet och fick veta att det inte blivit nåt matande. Och DÅ vaknade lillkillen och ville ha käk. Sen kunde jag inte somna om. Så det blev 6 timamrs sömn i natt. Men de var sammanhängande, i alla fall. Hurra! Jag vet inte om hans långsovning berodde på att han var däckad efter vaccineringen, eller om han vaknat och gnällt vid 02, fast maken inte vaknar av gnäll - och sen helt enkelt somnat om. Jag orkar aldrig vänta på att han ska börja skrika på allvar på natten, så efter 2 minuters gnällande tar jag honom och matar honom. Han kanske inte alls vill äta? Utan bara sova? Vi får väl se i natt...

Nu gissar jag på att han vaknar snart, eftersom han sovit sin halvtimme. Dags att korr-läsa och runda av inlägget, alltså.

Idag är jag glad över
* att adventspyntandet närmar sig - då blir det lite mindre dystert
* min vaccination, som inte gett några men utom lite ont i armen
* att V klarar sig själv (så länge jag är i rummet) så lång tid i sträck nu - säkert flera halvtimmar om dagen!
* att det finns TV på dagen, även om utbudet är... sådär
* att jag får gå på jobbets julfest - barnvakt fixad!