1. Att vår vanliga dator i stället för att hibernate:a total-låste sig och vägrar att fungera ens vid omstart - och jag hade skrivit ett inlägg sånär som på dagens "vara glad över" och det är såklart helt borta nu.
2. Att på den här uråldriga laptopen har maken ställt in "musen" (dvs knapparna nedanför tangentbordet) för vänsterhänt användning. Maken är inte vänsterhänt. Och jag orkar inte lura ut hur man ändrar tillbaka.
Nåväl. Det jag egentligen ville ha sagt var att jag för första gången på ett och ett halvt år har fått sova en hel natt (23-07:30) utan att vakna en enda gång av barnskrik, kissnödighet eller allmän ninja-mamma-känsla av att läget måste kollas. Jag sov fridfullt med mina öronproppar i bäddsoffan. Maken valde att vara hemma hela förmiddagen, och V var feberfri och mådde prima. Dagen har alltså varit finemang. Maken är nu ute med vänner och jag har ätit en stor del av julklapps-nougaten (nån gång ska den ju ta slut).
V har verkligen börjat fatta det här med att saker och ting finns inuti, under, bakom osv. Han tittar under soffan, lyfter på mattan, kikar in i skåp med dörren på glänt, tittar runt hörn och hasar efter mig när jag går mellan olika rum. När maken kommer hem kravlar V ut i hallen för att kolla vem som kom in genom dörren. Sen tjuter han lyckligt när han får syn på pappa. Hur gulligt som helst!
Apropå natten så valde V att inte äta något. Maken gjorde en flaska vid 01:30, men då somnade V om utan mat, och när han vaknade kl 05 fick han komma upp i stora sängen och sov sen där till 07:30. Märkligt att vi vaknade samtidigt, kan man tycka. Jag hörde ju honom inte. Men det var kanske ninja-mammigheten. Hur som helst ska jag se om jag kan övertyga honom om att inte äta i natt också. Jag hoppas att det innebär att han snart kommer att sluta vakna mitt i nätterna. Och då kan flytta till sitt halvinredda nya rum. Som får vara helinrett då, såklart.
V slår i huvudet. Hela tiden. Han ramlar och ramlar. Från stående, från sittande... inte för att han sätter sig själv än, men när VI sätter honom så ramlar han. Inte ofta, utan så sällan så att man tror at man ska våga låta honom sitta själv. Men nej. Lyckligtvis inga skador än, utom lite skrubb i pannan som försvann till nästa dag. Innan det inträffar någon allvarligare olycka i vår läskiga spiraltrappa måste vi också försöka hitta en bättre trappgrind än det provisorium vi har nu. Ett väl fungerande provisorium, men tyvärr lite för jobbig att öppna och stänga, så den står ibland öppen. Och då fungerar den ju inte alls. Problemet är att det inte finns nåt att fästa en grind i, egentligen. Ett tjockt metallrör. Några smalare metallrör. Iofs trä på andra sidan, men man behöver ju borra fast fästen (svårt i metall) eller två platta ytor (för att sätta grinden i spänn) för de grindar jag har sett.
Idag har jag tvättat IKEA-fårskinnen som vi har som sovrumsmattor. Det luktar vått får i hela badrummet där de hänger på tork. Det känns som om det kommer att ta ett bra tag innan de torkar också. Det verkar vara väldigt jobbigt att vara får ifall det börjar regna. Men väger plötsligt 20 kg mer och så torkar man inte på flera dagar. Eller är ullen så fet när den sitter på ett livs levande får att vattnet liksom rinner av? Ja, vem vet?
I morgon är det Let's Dance på TV. Maken är förmodligen borta större delen av kvällen, så jag planerar att titta på det live för en gångs skull, och inte på nätet i efterhand.
Idag är jag glad över:
* att lillen är färdigvaccinerad mot svinisen och nu mår bra
* min goda nattsömn
* att vi trots allt har den här gamla laptopen kvar (den användes som musikspelare innan stora datorn flyttade ut i vardagsrummet, men nu har den ingen mening alls - utom vid nödsituationer som den här)
* att V har blivit mer rörlig, men inte jobbigt rörlig än
* att jag investerade i en uppladdningsbar dammsugare (en sån som är en bordsdammsugare med skaft, liksom) på GeKås. Jag dammsuger 10ggr oftare nu än tidigare. Faktiskt varje dag. Och det behövs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar