Plattbröstad

Idag har jag njutit av lyxen att gå BH-lös från morgon till kväll. Det kan man om man har mina tuttar. De var inte imponerande innan graviditeten, medan jag ammade var de dock ganska trevliga - förutom att de doftade svagt av sur mjölk och läckte lite - men nu är de sannerligen inget att skryta med. Jag tror faktiskt att de har minskat, totalt sett. Eller kanske bara ändrat form, vilket nästan är ännu värre.

Annars har jag varit lyckligt förskonad från stora fysiska förändringar efter graviditeten. OK, magen ser kanske lite annorlunda ut. Och mina fötter verkar ha vuxit en halv storlek. Jag är lite tjockare, men inte tjockare än jag varit tidigare i livet. Och så var det den trista historien med den försvunna bysten, då. Men man kan få det så mycket värre. Enorm rumpa. Bristningar som får en att undvika stränder för all framtid. Fetma.

En annan tråkig grej med att sluta amma var att min komplexion blev precis som tidigare. Nu råder det alltså inte längre nån tvekan om att min tonårshy är rent hormonell. Permanent förbättring förväntas i klimakteriet, antar jag.

Jobbveckan har varit hektisk pga kursen jag gått. Maken fyller år i morrn och jag känner att jag inte har hunnit tänka igenom mat och aktiviteter på det sätt som han förtjänar. Var och handlade idag, men kom på i affären att jag helt glömt kolla upp förrätt. Jag är värdelös, helt enkelt.

Nästa vecka kommer också att föra med sig en hel del jobb och nya utmaningar. Och veckan efter det börjar mitt "riktiga" projekt. Jag hoppas att det blir roligt och lärorikt... Min chef frågade lite diskret hur "resbar" jag var, och nöjde sig, åtminstone synbart, med svaret "inte". Jag håller alla tummar för att han inte går emot mitt önskemål om att få jobba kvar här i stan, för eftersom jag är konsult kan jag inte vägra att ta ett uppdrag på annan ort. Lyckligtvis brukar de som har småbarn slippa så långt det är möjligt. Det skulle kännas totalt fel att vara borta hela veckorna. Usch.

Vs mikropromenader på egen hand har kommit av sig. Han ramlade omkull ett par gånger för många, och sätter sig nu gråtande så fort man är i närheten av att släppa honom. Idag har å andra sidan inte varit en speciellt bra dag för experiment i vilket fall som helst, eftersom jag var hemma hos en kompis med lillkillen igår kväll, och han var en total sömnvägrare. Inte förrän i vagnen på vägen hem, kl 22:10, somnade han. Sen som han oroligt hela natten och vaknade kl 06:30. Jag sov också kasst eftersom maken, som borde varit hemma i "rimlig tid" inte dök upp förrän kl 06. Det visade sig att han sprungit på en kompis han inte träffat på ett tag och sen av misstag lämnat in sin telefon i garderoben tillsammans med jackan och totalt missat att jag ringt. Total sömn för mig: 3 timmar. Total nattsömn för V: 8,5 timmar. Att jämföras med normalt 11 timmar. Så nej, det var inte upplagt för äventyrligheter idag. Å andra sidan somnade plytet utan några som helst problem vid 19 ikväll. Hoppas han sover gott i natt, för ikväll är maken på svensexa och jag antar att det är jag som har jouren i natt också.

Idag är jag glad över:
* att V har varit på hyfsat gott humör, trots att han sovit hur lite som helst
* att det är Donnie Darko på TV
* att jag hunnit hitta på förrätt och till och med en cocktail till födelsedagsmiddagen i morrn
* att Vs 10-månaderskontroll igår visade att han låg precis på sina vanliga kurvor (76 cm, 9,5 kg) och var frisk på alla sätt som kontrollerades
* att jag fått vara med min son hela dagen