Vagnfunderingar och utebliven ångest

Vi funderar på att köpa en ny (begagnad) barnvagn. Vår Emmajunga inköpt för 700 kr känns mer och mer som en rysk pansarvagn ju äldre V blir. Maken tar hellre paraplyvagnen som saknar både stötdämpning, suflett och fällbar rygg, och jag tror inte att V sitter superbekvämt i den - den köpte vi ju för extremt korta transporter och inomhus-shopping.

När vi köpte förra vagnen var jag inte ett dugg petig. Nu är jag det.

Den måste ha svängbart/svängbara framhjul - HELST ska det vara en trehjuling med hyfsat stora hjul.
Den skall helst inte väga mer än 12 kg.
Den skall ha en varukorg och justerbart handtag.
Sufletten ska inte bara vara där för syns skull.
Ryggen skall vara fällbar.
Inför nästa bebis, som fortfarande bor kvar i magen:
Den ska kunna göras om till liggvagn med liggdelen vänd MOT den som kör.
Den skall ha vändbart säte.

Allre helst skulle jag också vilja att vagnen gick att ha både som singelvagn och som syskonvagn med säteskombinationerna
sitta framåt+ligga bakåt
sitta framåt+sitta bakåt
sitta framåt+sitta framåt
sitta framåt
sitta bakåt
ligga bakåt

Tyvärr finns ingen vagn som uppfyller samtliga kriterier. Tar man bort det sista finns det typ en. Som inte längre tillverkas, och med ett hyfsat högt andrahandsvärde. Britax Vigour heter den. Jag kollar Blocket en gång i timmen, minst. Att köpa en ny vagn är inte aktuellt. Kanske blir det en sprillans syskonvagn om det verkar vettigt när nästa knyte kommer.

Jag skulle kunna nöja mig med en sittvagn utan vändbart säte att ha bara för Vs skull, men den måste fortfarande vara lätt och ha svängbart framhjul, varukorg, fällbar rygg och suflett. Och den får då INTE kosta mycket mer än en tusenlapp, och bli liten hopfälld, eftersom vi måste köpa minst en, kanske två vagnar till när nya bebisen kommer (då tänker jag ny syskongvagn + ny singelvagn för litet barn - för den gamla behåller vi nog inte i vilket fall som helst).

Såna bekymmer!

Nåja, än är det ingen panik. Jag får hålla ögonen öppna.

I natt drömde jag att jag blödde. Det var dock det enda tecknet på oro jag har haft sen jag såg de två strecken förra veckan. Vad jag mindes från förra graviditeten så blödde jag ytterst lite (rosa) ett par gånger i början, men när jag läste tillbaka insåg jag att det faktiskt var nån gång om dan i perioder under de första veckorna. Inte underligt att jag var orolig då! Hittills har det inte kommit en enda droppe blod, vilket jag är mycket tacksam för. Hade min första somna-framför-TVn-incident igår, och mådde lite illa för första gången i förrgår - men båda dessa händelser kan ha en annan förklaring. Hunger och förkylning, mer specifikt.

V har blivit en hejare på att äta morgongröten själv. Visst kommer det fortfarande en kvarts grötportion på haklappen, i ansiktet (gärna i näsan) och på bordet, och visste måste man fortfarande hålla i skålen åt honom så han inte knuffar ner den på golvet i sin iver med skeden, men han har fått in tekniken hyfsat bra nu. I går åt han en hård persika och höll frukten med båda händerna medan han mumsade. Som ett litet, hungrigt djur med vibrerande morrhår. Väldigt gulligt!

I somras älskade han när vi läste för honom, men nu är bokintresset ganska avsvalnat. Hans nyaste skill är att klättra, och det övar han på så ofta han kan. Upp i soffan, upp på köksbordet om nån stol int eär inskjuten, upp på skrivbordet från soffan, upp på sin leksaksförvaring... Bättre och bättre går det. Härom dagen bar han omkring på en liten låg barnstol som han ställde ner varje meter och klättrade upp på bara för att visa att han kunde. Han balanserade nån minut innan han klättrade ner och fortsatte sin stolpromenad genom lägenheten.

Mina arbetsuppgifter just nu är världsmästartrista. Men jag antar att jag borde utföra dem ändå.

Idag är jag glad över:
* att min förkylning inte har utvecklats från rinnsnuva till nåt värre under de senaste två dygnen
* att illamåendet inte har kommit igång än
* att mamma varit här i helgen
* att det finns rooibos-te på jobbet nu när jag ska dra ner på kaffet
* att V sov på min arm en stund i morse - så fridfull och snusande som bara ett barn kan vara