22+1, måndag (och snart är det jul!)

Hoppsan, nu har det gått ett tag sen sist. Igen. Antagligen för att det inte finns så mycket att avhandla. Jag pratar i telefon med mamma nån gång i veckan, och hon berättar 1000 saker som har hänt med släkt och gamla grannar och utgifter och julklappar och jag har i princip inget att säga. Utom att vi mår bra allihopa.

Jag läse på min "pregnancy tracker"-app att bebisen ska dubbla sin vikt under nästkommande 4 veckor. Praktiskt då att även jag kommer att dubbla min vikt medelst sylta och knäck. Längtar till mammas sillsallad!

Vi ska åka tåg till mamma dagen före julafton. Vi får väl se hur det går - mamma har instruerat oss att packa extra matsäck, vatten och filtar eftersom tåg och järnvägar har en tendens att fungera dåligt ihop med kyla och snö. Usch, jag hoppas vi kommer iväg som planerat och slipper bli stående nånstans mellan Örebro och Västerås (eller nånstans över huvud taget - men om vi nu måste stå nånstans så hoppas jag på en tågstation så man kan gå av tåget).

V och jag lussade för maken på luciamorgon. V hade på sig pepparkaksgubbedräkt inklusive hatt och höll hårt i ett elektriskt tärnljus. Vi sjöng "Vi komma, vi komma från pepparkakeland", eller snarare: Jag sjöng och V fyllde i med orden i slutet av stroferna, dvs land, hand, tre, sne. Han förstår "sjunga" och ber man honom skunga Bä bä vita lamm så säger han (med godtyckliga toner och lite sjungande röst) "Bäbä lamm, on ull, jaja baam!". Ett mycket selektivt urval ord ur de tre första raderna, alltså.

I övrigt är V ett mycket verbalt barn nu, så verbalt att vi inte förstår hälften av vad han säger. Vi förstår att han verkligen säger ord som han tycker är korrekta, för han upprepar samma stavelser gång på gång, men det är omöjligt att lura ut vad han vill få fram. Han älskar fortfarande när vi läser böcker för honom, allt från Max Potta till Lilla Spöket Laban. Och fortfarande vill han att man ska roa honom 100% av tiden, om man inte hittar på en superkul aktivitet åt honom som han kan pyssla med själv. Igår fick jag faktiskt dricka kaffe och läsa tidningen i flera minuter genom att ställa en stol framför diskbänken och ge honom en ren kastrull, en stekspade och en diskborste.

Det har blivit många julvisiter i helgen, i lördags var vi hos en av makens kompisar och V fick träffa två andra barn i samma ålder. Den största killen hade en extremt otäck, skällande hosta som påminde mig om nån beskrivning jag läst om falsk krupp. Hans föräldrar verkade dock inte speciellt ställda av hundlätena, så förhoppningsvis är det väl så han hostar i vanliga fall. Jag vill helst att V ska slippa allvarligare sjukdomar, framförallt medan vi sitter på ett utfruset tåg mellan Örebro och Västerås.

Tre dagar kvar innan vi åker, och tre julklappar kvar att köpa. Och bara en idé, som verkar svår att realisera. Och bara en ledig kväll till inköp. Suck. För ikväll har vi barnvakt och skall ut och äta och sen gå och se Harry Potter! Jag är faktiskt hemma i em också, eftersom maken ska på nån slags anställningsintervju och V, trots att han är ett charmtroll, helt enkelt stör kollegerna för mycket om han är med mig på jobbet (jag kan ju inte jobba med honom här i vilket fall som helst). Men han fick vara med mig på stan igår förmiddag, och jag vill inte utsätta honom för det igen. Trist, tycker V. Och igår var det väl OK, en söndag kl 11 är det ändå förhållandevis folktomt... men nu är det jullov, och mycket folk vintertid betyder vinterkräksjuka och RS-virus. Onödigt att ta med honom till en sån miljö. Tycker jag. Speciellt när han inte gillar det heller.

Igår klädde vi granen. Jag gissar att V just nu håller på att klä av den av hjärtans lust. Han kallar den för "stickeblomman", men pyntet sticks ju inte, det har han redan konstaterat.

Idag är jag glad över:
* att jag ska få jobba med nya saker efter nyår
* att jag trots allt fick köpt tre julklappar igår, och de viktiga är klara sen länge
* kollektivtrafiken, för jag cyklar inte när jag är gravid, det är 1 dm snö och -10 på morgonen
* biokvällen ikväll
* att vi inte ska ta bilen till mamma i jul, för ett stillastående tåg är ändå i de allra flesta fall bättre än en bil som kört av vägen. Och trafiksituationen just nu är en mardröm.