38+2, tisdag: lövsprickning och vekhet

I helgen flyttades det lådor. Jag skulle vara lite duktig och bara bära lätta grejer fram till lägenhetsdörren så att maken och svärfar slapp trängas innei lägenheten när de hämtade grejer, men fick till slut ge upp. Sammandragningarna duggade tätt och bäckenet talade bestämt om att jag var dum i huvet. Så går det när man sitter på rumpan en hel graviditet och inte ens försöker ta sig ut på promenader längre än till Ica, 15 minuter bort.

Våren verkar i alla fall vara på gång. De tidiga buskarna har fått små ofärdiga musöron till blad, och det har varit strålande sol och nästan 15 grader de senaste dagarna. Fast idag strilar regnet oförtrutet ner.

Igår hyrde vi en matt-tvätt-apparat och gjorde ren våra stora mattor. Såg ut ungefär som en dammsugare, men med både vattensprut- och sugfunktionalitet. Vattnet som sögs upp ur mattorna var i princip svart. V var helt till sig över denna fantastiska maskin och efter säkert 20 tillsägelser om att han inte fick pilla med maskinen och inte vara på mattan som vi just tvättade sprang han runt mattan, varv efter varv, tjutande av glädje. Det tröttade ut honom fullständigt, och han somnade nog ganska snabbt efter att maken lagt honom i sängen. Själv körde jag grejer till nya lägenheten - till och med i en kombi är det lite av en utmaning att få in en mattvättmaskin, en gunghäst, 4 plastbackar, en barnkorgstol och en strykbräda. Speciellt när det står två barnstolar i baksätet så att sätet inte kan fällas.

V var supernöjd över att farfar var här i helgen. "HEEEEJ!" skrek han varje gång han fick syn på farfar, och sen skulle han upp i famnen så fort som möjligt. Farfar har alltid varit favoriten, sen V var 5 veckor och fyrade av sitt livs andra leende mot farfar första gången de sågs.

Inga tecken på att förlossningen är på gång än. Tack och lov. Visst, jag får lite märkliga känningar i magen ibland, i natt vaknade jag med en smärta som liknar den man får när man sträcker en muskel, fast det gjorde ont på undersidan av magen. När jag vaknade nästa gång var det borta. Har också börjat få tillbaka lite illamående, men inget som är ohanterligt.

Bebisen verkar lugnare nu, framförallt på förmiddagarna. Tidigare har den rört sig i perioder under hela dagen, men mest på kvällarna. Nu verkar den sova större delen av morgonen och petar lite slött med ett knä nån gång ibland bara. Sparkarna har slutat för länge sen. Det är väl alldeles för trångt för att det ska vara värt besväret, antar jag. Nu är det mes bökande, och flyttande av rumpa från ena sidan magen till den andra. Barnmorskan på MVC säger att huvudet är fixerat, eller så gott som fixerat, så man behöver i alla fall inte oroa sig för nån sätesbjudning. Vilket jag iofs inte gjorde innan heller. Om det kniper finns det ju alltid kejsarsnitt att tillgå. Jag talade dock om för henne att min förra graviditet skulle ha satts igång eftersom jag hade för lite fostervatten kvar på överburenhetskontrollen, och att jag gärna ville ha en koll på sjukhuset INNAN 42+0 den här gången om det var möjligt. Min snälla barnmorska skulle ta reda på det åt mig. Hoppas det funkar!

I eftermiddag hoppas jag på att få vila en stund innan jag hämtar V. Igår tog det lite längre tid att komma hem, inte bara skulle jag hämta mattvätten, jag kollade också efter födelsedagspresent till maken. Och när jag kom hem måste maskinen in i lägenheten och sen skulle bilen ner till parkeringen och så fanns det helt osannolikt mycket disk att diska. Osannolikt eftersom vi har packat ner allt porslin utom två djupa tallrikar, och allt övrigt köksmateriel utom två kastruller, en stekpanna, ett par slevar, ett par knivar, ett par stekspadar, en visp, en osthyvel och en skärbräda. Vi äter på papptallrikar. Inte så charmigt, men man kan ju inte lämna hela köket intakt fram till flyttdagen heller.

Idag är jag glad över:
* vårens ankomst som påbörjats
* att jag faktiskt inte är förkyld, utan bara har gravidtäppa att irritera mig på
* att lägenheten nu börjar tömmas - alla lådor borta, alla mattor borta, alla gardiner borta, de flesta skåp tömda
* att maken har börjat på sitt nya jobb
* att jag fortfarande får på mig regnjackan