Jag gjorde misstaget att tro att ett nöjt barn är lika med ett mätt barn. Så var tydligen inte fallet, visade det sig. Lille E hade inte gått upp mer än 4 gram i vikt under en vecka när vi vägde honom på BVC-besöket jag nämnde i förra inlägget, så i helgen har det varit intensivamning (varannan timme, båda brösten, håll barnet vaket!) och tillmatning med 2*60 ml bröstmjölksersättning varje kväll. En knapp vecka senare var resultatet fint: +190 gram, och jag behövde inte gråta mig igenom besöket på BVC den gången. För när det visade sig att vikten helt stannat av kom alla minnen av hur jobbigt det var med Vs vikt tillbaka och den snälla sköterskan frågade om jag ville prata med en psykolog medan hon tillhandahöll en aldrig sinande ström med näsdukar. Men jag ville inte prata med nån psykolog. Jag har absolut inget emot bröstmjölksersättning, och tycker, såhär hemma vid datorn, att jag mycket väl kan sluta amma helt och hållet om det visar vara det mest hållbara alternativet - men vägningarna på BVC är och förblir ett trauma, oklart varför.
Faktum är dock att jag gärna fortsätter att amma om det är möjligt, inte sådär varannan timme eftersom V behöver mer uppmärksamhet än så, och jag inser naturligtvis att mjölken inte räcker för att lillkillen ska bli mätt - men jag slipper gärna flaskmatning på nätterna, och att ständigt ha med sig en tetra med ersättning och vara helt handfallen om man glömt den hemma - nja.
Jag har genomlevt min första dag ensam med två barn, och det fungerade förvånansvärt bra. Men man ska väl inte tro att det kommer att gå så lätt framöver. V blir bara mer och mer trotsig. "Vill inte!" är standarduttrycket nu. Till och med farfar, som varit här i några dagar, råkade ut för detta. Och farfar är ändå favoriten alla kategorier. Just nu är V hos dagmamma och skall så förbli i ytterligare fyra timmar. Jag tänkte invänta att E vaknar, mata honom och sen ta oss ut på stan i syfte att köpa en ny pyjamas till V - han har bara två i rätt storlek, och nu är en av dem mystiskt försvunnen och den andra lortig.
Idag är jag glad över:
* att E ökat i vikt
* att farfar varit här och lekt med V i två dagar
* att jag fått tid att sitta vid datorn
* sol-/insektsskyddet till barnvagnen som jag har sytt alldeles själv
* att ryggen inte gått sönder av knasiga amningsställningar. Än.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar