Stjärten! Var är du?

Jag har i hela mitt liv levt i villfarelsen att min bakdel består till minst 80% av fett. Den har alltid varit den begränsande faktorn vid jeansinköp. Och den var precis lika voluminös som vanligt under och efter senaste graviditeten. Men nu, när jag faktiskt kommit ner i nån typ av nästan normal vikt är det bara att konstatera: Stjärten är borta.

OK, överdrift. Men den är i alla fall delvis borta. Så går det när man inte har fått nån annan träning än barnvagnspromenader det senaste året. Iofs bor vi i en backig stad, men det hjälper föga. Bakdelen är plattare och jag får förbannad träningsvärk av att gå i uppförsbackar. Fast inte får jag några muskler.

Jag skulle verkligen önska att jag helhjärtat kunde säga "Oh, vad jag längtar efter att få börja träna!", men om jag faktiskt HADE längtat så mycket efter det så hade jag väl ändå tagit mig den möjligheten någon lördagsförmiddag?

Vi har börjat se en bättring om nätterna. Visserligen väljer E att vakna senast kl 06, fast vi inte går upp förrän kl 07. Men lyxproblem! V vaknade länge 05:30 och ville börja dagen då. I natt sov V i sin säng hela natten. Han har fått en ny lampa, en Högt Placerad lavalampa som lyser upp rummet i rött och blått. Men antagligen hade den inget med saken att göra. E sover såklart inte hela nätterna, men vaknar inte heller varannan timme.

Nya skills: V har lärt sig hoppa jämfota, vilket är ganska sent (han är ju snart 2,5 år... Men motorik har aldrig riktigt varit hans grej) och E har lärt sig att göra pruttljud med munnen. Oftast är det fortfarande mest "öööö", men ibland kommer ett "määmäämää" och ibland en härligt salivstänkande "prrrr".

I morgon ska killarna fotas på kyrkans öppna förskola. Om de inte blir förkylda innan dess. Det var fotografering på babyrytmiken idag också, maken till bebismängd har aldrig skådats! E blev alldeles utmattad av kakafonin, eftersom alla de andra barnen hade varit där länge, fotograferats och hunnit bli jättetrötta lagom tills själva rytmiken började. Sen var det gruppfotodags. Hihi! 30 flinande föräldrar, 30 illtjutande bebisar. Det är humor!

E har förresten fått en ny bilstol, en likadan som den V har, fast nyare såklart. Dock begagnad. Nu sitter de båda som kungar i baksätet. Bakåtvända kungar. E fick premiäråka igår när det skulle handlas lampor. Han tokdäckade såklart även i denna stol. Lite mindre praktiskt, eftersom man måste trassla ut honom och placera honom i vagnen när man åkt klart (till skillnad från att släpa runt på babyskyddet, som åtminstone i teorin är bärbart, även om det är en utmaning när bebisen börjar komma upp i 8-9 kg). V var superduktig inne på lampaffärerna, och gjorde som jag sa när jag bad honom att inte pilla med de jättedyra lamporna. Sen fick han köra lillebror i paraplyvagnen också. Det var antagligen det bästa på hela dagen. Resten av dan var han nämligen surare än vanligt.

Jag frågade V vad han trodde att pappa ville ha i present på Fars Dag. "Jag tror nog att han vill ha en lastbilspresent!" sa V. Nåja, vi får väl se...

Idag är jag glad över:
* att vi än så länge sluppit vänterkräksjukan som tydligen har börjat härja
* att E gillar sin nya bilstol tillräckligt mycket för att somna i den
* att jag och maken till slut drack upp vårt fempack miniflaskor Blossa 03-07 förra veckan
* att V faktiskt har varit lite lättare att ha att göra med på sista tiden
* att jag och barnen snart ska åka och hälsa på mamma. Roligt för alla - barn, mig, mamma och maken som får hett efterlängtad egentid och ska fira genom att spela Skyrim