Om du bestämt dig...

Minns ni vilket varumärke som hade sloganen "Om du bestämt dig..."? Inte?

Om jag säger såhär då: "Om du bestämt dig för att inte bli fet"?

Lätta.

Nu var det iofs inte Lätta jag tänkte prata om alls. Nejnej. Nuförtiden är det ju inte så enkelt som att låta bli fettet om du inte vill bli fet. Nej, nu ska man låta bli kolhydraterna eller bara äta långsamma kolhydrater fast vissa tycker ju fortfarande att man inte ska äta fett. Kanske man bara inte ska äta dem tillsammans? Eller ska man helt enkelt öka proteinet? Eller är det bara kalorierna som räknas? Kanske ska man äta lite men ofta? Bara det är mycket nötter? Eller är raw food nyckeln?

Jag fattar att folk till slut får panik och inte tycker att det är så illa att bli fet. Eller att de börjar med måltidsersättnings-shakes för att slippa tänka på energisammansättningen i maten. Själv har jag, med vissa undantag, tillhört den fösta kategorin sen jag blev gravid för snart 5 år sen. Jag har i livet genomgått alla stadier av soffpotatism och ganska många stadier av tränad. Otränad, lagom tränad, vältränad, övertränad. För jag hade bestämt mig... (för att inte bli fet, alltså. Eller snarare för att sluta vara fet).

Den senaste viktminskningsperioden inträffade i slutet av 2011, när jag hade gått upp 2 klädstorlekar på grund av graviditetsillamående som "tvingade" mig att småäta. När illamåendet gick över fortsatte jag helt enkelt att småäta. Bra va? Sen kom E i maj, men tänk; jag såg fortfarande lite gravid ut... Jag fick låna ihop kläder för att ha nåt att ta på mig över sommaren. Och sen gick jag ner.. tja.. 6 kilo? 8 kilo? på hösten/vintern genom att amma och låta bli att äta godis och inte äta på kvällarna. Jag tror att kanske tre av dessa kilon har kommit tillbaka det senaste året, men nu äter jag å andra sidan det jag vill och NÄR jag vill. Det är väldigt konstigt att jag inte blivit ännu tjockare, med tanke på att jag inte tränar annat än den där halvtimmen på cykel varje dag (till och från jobbet, 10 + 20 minuter).

Jag kan sakna mina muskler och min kondition som jag hade för sådär 10 år sen. Ja, jag saknar även de muskler och den kondition jag hade för 5 år sen, då jag antagligen var ganska lagom tränad och mådde bra (såvitt jag minns). Har börjat få ont i ryggen av att stå för länge, sitta för länge, ligga för länge. Men tycker ändå inte att träningen har kunnat prioriteras upp under våren, det har varit så vansinnigt mycket grejer som har hänt, med flytt, skidresor, utlandssemestrar och en lång jäkla förkylning. Men nu har jag faktiskt inte så mycket att skylla på.

Det jag INTE har saknat med de här perioderna av "vältränad" är att jag har legat på konstant energiunderskott, varit hungrig och sur och varit helt besatt av mat. Men så fick jag höra av en kompis att hennes kille har kört periodisk fasta (intermittent fasting) sen i höstas, ätit vad han vill och tappat över 20 kg i vikt. Låter ju lite för bra för att vara sant, va? Och då är det säkert det. Men jag tänkte ändå ge det en chans.

I korthet går det ut på att man under givna perioder undviker kalori-intag. De här perioderna kan vara 2*24 timmar per vecka, 1*48 timmar per vecka, 20 timmar per dygn eller, det som jag tänkte använda mig av, 16 timmar per dygn. Det finns naturligtvis en uppsjö av info om det här på nätet, allt mellan "det är direkt skadligt för kroppen" via "det fungerar skitdåligt för kvinnor" till "detta är det BÄSTA sen skivat bröd". Ungefär som för alla andra metoder för att tappa vikt, va?

Så konceptet är att när man vaknar på morgonen skottar man INTE i sig youghurt och havrefras (eller musli i mitt fall), utan man äter inget (och dricker inget som innehåller energi) innan lunch. I mitt fall infaller lunch oftast 11:30. Från 11:30 och 8 timmar framåt äter man sen som vanligt, förutsatt att "som vanligt" inte innebär att man svullar i sig 200g sötmandel, en prinsesstårta och 1,5 liter coca cola plus en stadig kebabtallrik. Den sista maten skall alltså vara uppäten kl 19:30. Sen är det inte så noga på en halvtimme när, finns en del som säger att kvinnor funkar bättre med 14+10 istf 16+8. Men jag tycker det låter lite fegt.

En hake hittar jag direkt. 16+8-upplägget är lite utformat för att man ska klämma in sisådär 3 pass styrketräning i veckan, och man ska då se till att man äter det mesta av dagens mat EFTER passet.

Jag har svårt att ta mig tid att träna 3 ggr per vecka. Jag vill att åtminstone ett av passen ska vara spinning. Jag vill också gärna gå och simma med en kompis. Och OM jag lyckas få till lite styrketräning är det sannolikt att den infaller tidigast kl 19, vilket gör att jag måste klämma i mig dagens största måltid efter den egentliga "sluttiden" för ätande. Som sagt, kanske inte någon katastrof, men att sätta i sig en stor middag kl 20-20:30 och istället äta en äggmacka när familjen äter middag känns lite bakvänt.

Jag får se hur jag gör med den där träningen. Bollar lite alternativ för mig själv, för visst är det som någon sagt: "De flesta som skyller på att de inte har tid att träna är egentligen bara omotiverade". Å andra sidan så måste jag ju hinna träffa familjen också, och kan inte gärna lämpa över läggningen på maken helt och hållet tre kvällar i veckan utan att kolla med honom hur han ställer sig till det.

Så inom kort (eller Vinna-blogg-kort, kanske...) ska jag tala om ifall
a) det verkligen ÄR så att man slutar vara hungrig på morgonen efter ett par dagar
b) jag upplever att jag blir mindre "sugen" mellan måltiderna
c) denna metod inte gör att man blir sjukt besatt av mat och ätande (googla gärna "mashmallow test"...)
d) jag går ner nåt i vikt
e) mitt humör blir sämre eller inte


Idag är jag glad över:
* att det definitivt är vår.
* att jag inte har nåt speciellt inplanerat de nästkommande helgerna
* att det funkar bra att bo i ersättningslägenhet
* mitt hår, som växer i stadig takt
* att det är fredag