2014-04-24

Vår i luften

Pollenallergin verkar ha däckat halva Sverige. Inte mig, dock. Jag har inte blivit pollenallergisk. Än. Jag nöjer mig med alla pälsdjur, från chincilla, via minigris, katt och hund till häst. Men det är ju ganska mycket enklare att undvika minigrisar och hästar än vad det är att gå ut i vårluften, så jag är tacksam för detta. Tack, kroppen!

Det har precis varit påsk och mamma har varit och hälsat på. Eftersom vädret har varit nästan äckligt fint så har det varit en hel del utomhusvistelse, och killarna har kommit upp till en ny nivå med sina cyklar.

V har fortfarande sin 14" Islabikes Cnoc, och den börjar bli ganska liten. Jag var ju i valet och kvalet om jag skulle köpa en 14 eller 16 till honom för snart ett år sen, men bestämde 14 för att han skulle kunna ha den som springcykel. Nu visade det ju sig att han fick använda en annan springcykel, så med facit i hand skulle jag såklart köpt en 16. Men nu blev det inte så. Hur som helst, V har lärt sig att BROMSA KONTROLLERAT vilket innebär att han nu cyklar obehindrat nerför nästan vilka backar som helst. Det tog ett jäkla tag och många protester från hans sida innan han till slut gick med på att aktivt öva på att bromsa. Men när han väl fick träna och fattade hur han skulle göra så fattade han liksom direkt, och slutatde vara rädd för nerförsbackar. Mycket bra.

E har nu den springcykel som han fick i present förra året, men som var för stor då. V använde den ju först, medan E fick en mindre. Sen har den varit utlånad till en av Vs kompisar, men kompisens pappa blev glad över att vi ville ha tillbaka den, eftersom det då blir enklare att få kompisen att cykla på sin riktiga cykel (ett 12", 10-kilos-monster från Biltema). E är kaxig med sin nya cykel, och vill åka i samma backar som V. Men bromsverkan av skosulor mot ouppsopat grus är inte riktigt lika bra som bromsbelägg mot fälg, så vi får hindra honom ibland.

Apropå cykel så har jag ÄNTLIGEN bytt till sommardäck på min egen cykel, jag tror att den senaste frosten/halkan var i januari nån gång, så jag har cyklat på tunga vinterdäck (med dubbar som "äter sig fast" i asfalten) tre månader i onödan. Så kan det gå. Lite på skrytsidan får jag ändå säga att jag har blivt väldigt bra på att byta däck på cykeln, jämfört med hur jag var tidigare. Det tog nog inte mer än 20 minuter. Men sen fick jag tvätta stackars trotjänaren också. Nu är den fin och glad och snabb, min Scott!

I morrn ska vi till ögondoktorn med båda de små grisarna. Egentligen är det nog bara V som har en tid, men E var hos ortoptisten i förra veckan och såg så makalöst dåligt med ena ögat att hon tyckte att han skulle tas med i morgon för läkarbedömning. Nu var det iofs väntat, eftersom vi slutat med lappträningen på doktorns inrådan (eftersom den inte gav något speciellt bra resultat), men han har ju inte bestämt vad nästa steg är. Ska det opereras? Ska vi börja med lapp igen? Ska vi låta det vara? Spänningen är olidlig. Det ska också bli spännande att se hur Vs ögon fungerar, han är ju uppe i nästan full syn med det opererade ögat (med glasögon), och har ännu inte sjunkit dramatiskt i synskärpa med det andra (vilket är förvånande, men glädjande). Dock är fortfarande det förväntade resultatet att det opererade ögat ska "ta över" ju bättre han ser med det, och då blir det aktuellt att operera det andra ögat också. I alla fall är det så man "normalt" gör.

Jag har åter köpt på mig träningskläder, från en amerikansk nätbutik den här gången. De har precis skickats, så jag kan inte tala om ifall de är bra eller inte. Eller om de är snygga på mig, för den delen. Lite läskigt, för jag kan ju inte gärna skicka tillbaks dem om de inte passar. Då är det pengar i sjön!

Idag är jag glad över:
* att det är kort vecka, i måndags var det annandag påsk och i morrn tar jag ledigt pga barögonläkarbesök som kommer att ta mer än halva dagen.
* att träden är gröna och det har varit fint väder, och SKALL BLI fint i helgen. Sen blir det regn.
* att killarna börjar bemästra sina cyklar lite bättre
* att jag fått tummen ur och i ren ilska bokat en PT för att lära mig marklyft på riktigt. En riktigt PT, som liksom sysslar med att just lära ut basövningarna med skivstång. Och som är stor och skäggig, som om det skulle ha någon inverkan på hans kompetens.
* att jag kan göra hela fem chins nuförtiden. Jag blir lättare och ryggen blir starkare. Win-win.

2014-04-03

Juryn har ett resultat

Nu har träningsbyxorna premiäranvänts, på dagens benpass. Man kan undra om min "accentuerade bak" var uppseendeväckande där jag låg på mage och stönade i baksida-lår-maskinen (vad den nu heter på fackspråk, ni fattar vilken jag menar..).

Nåväl.

Byxorna är bekväma, sitter på plats och smickrar ens kropp sådär lite lagom. I vanliga fall kör jag stödstrumpor (utan fot, med tanke på tåskorna) när jag tränar, eftersom jag har en ganska kraftig åderbråckstendens (tack för de generna, mamma!), men jag kände inte att jag behövde dem idag eftersom Kine Brasil-byxorna satt tight nog runt smalbenen.

Och ja, i träningssammanhang kan man ju komma undan med att kalla det "kompressionsstrumpor", vilket låter betydligt mer sportigt än "stödstrumpor". Men stödstrumpor är just vad det är. Och kom för all del ihåg att om du ska handla "kompressionsstrumpor" på nätet så sök först efter "stödstrumpor". Har du inget emot att de är ribbade och helt saknar 2XU-logga så tjänar du minst 200 kr.

Så för att återgå till dagens tema: Kine Brasil får tummen upp av mig även efter premiärträningspasset. Nu vet ni det!

Och fresten, for future reference: Jag ska tala om hur benpasset såg ut, så ni förstår hur icke-stark jag är (än)...

Startade kl 05:10 ca..
* 5 min promenad på löpband, klunkandes BCAA
* Uppvärmningsövningar för rörlighet i rygg, höfter, vader
* Frontböj - uppvärmning 5*20, 5*30, 3*40
* Frontböj 5*50, 7*45, 9*40 (4 minuter vila mellan setten)
* Uppvärmning utfall, 5*20, 5*30
* Utfall i.. eh.. den där maskinen som har fast stång som rör sig som en travers, dvs både i X- och Y-led: 10*35, 10*35 med en minuts vila emellan
* Uppvärmning i liggande lårcurl (för baksida lår, då): 5*20, 5*30, 3*35
* Liggande lårcurl: 7*40, 7*40, 7*40 med 3 minuter vila mellan setten
* Benpress, såndär maskin med kabel och "fasta" viktplattor, sätet trycks bakåt istf att trycka vikten uppåt: 120*7, 120*7, 2 min vila mellan setten
* Vadstretch med skivstång på knäna, 2 minuter.
Färdig 06:20 ca.

Idag är jag glad över:
* att det börjar bli ljust ute större delen av dygnet
* att jag insåg att anledningen till att jag har sett "fet" ut senaste veckan var strikt hormonell. Idag är en dag fylld av kissande och vips, inte lika plufsig.
* att träningsdag = godisdag. Idag ska jag testa Icas Egna Jelly Beans (den söta varianten)
* att Xtend BCAA med mangosmak är så jäkla smaskig
* att det snart är helg, helt utan planer

2014-04-01

Min senaste fixering

Jag har en tendens att bli överdrivet fixerad av saker. Just nu har jag fastnat stenhårt för träningskläder.

Det är marklyftens fel från början. Om man tränar styrketräning så ska man marklyfta. För det är bra för hela kroppen. Såvida du inte gör fel förstås. Då får du diskbråck.

Marklyft kommer mycket naturligt för vissa. Jag  är mer i den där diskbråcksriskgruppen, som inte lyckas lyfta i en enda sammanhängande rörelse, utan startar med rumpan i fel position, sen lyfter enbart med ryggen och avslutar med att räta på benen.

Jag har sett säkert 30 instruktionsvideos på YouTube, läst metervis med forumpostningar och blogginlägg och marklyft. Och filmat mig. Och pratat med en PT som ändå dissade det jag gjorde, trots all min teori.

En sak som jag lärde mig ganska snabbt var att man ska ha platta skor. Ingen uppbyggd sula. Du kommer längre från golvet, vilket gör det tyngre att lyfta, och om sulan är mjuk så står du inte speciellt stabilt när skorna plötsligt måste hantera mer än dubbla din kroppsvikt.

Så träningsplagg 1: Tåskor.

Jag kom över ett par FiveFingers Jaya hyfsat billigt på nätet och älskar verkligen att gymma i dessa! Man känner till 100% vilken del av foten som man lägger vikten på (därmed inte sagt att jag automatiskt har börjat göra rätt, men jag känner iaf när jag gör fel), de tar upp en mycket liten del av utrymmet i cykelväskan, så jag behöver inte längre fundera på om jag ska få ha med mig jeans som ombyte ELLER om jag ska ta med mig lunchlåda - och så är de ju lustiga!
Jag gillade dem så mycket att jag köpt ett annat par (Bikila LS, herrmodell) att ha som "promenadskor" ute.

Träningsplagg 2 blev ett par handskar från Better Bodies, efter att jag kämpat för att öka greppstyrkan i flera månader men enbart fått hemska valkar.

Jag har inte använt dem så många gånger än att jag kan bedöma om valkigheten blivit bättre. Det känns lite märkligt att lyfta med handskar (det är BARA i marklyft jag använder dem), för de är ju vadderade och det man vinner i friktion förlorar man i att greppet blir ännu större. Men jag tycker ändå att det känns bättre in alles.

När jag tränar axlar och rygg så är jag fåfäng nog att vilja SE hur det ser ut, och lämpligt plagg då är ett linne med brottarrygg. Jag äger två såna, men bara en sportBH med brottarrygg. På Let's deal sålde de tre sportBHar för 149 kr. Jag slog till.

Plagg 3, 4 och 5 blev alltså tre identiska sportBHar i vitt.

Så. Efter att ha näthandlat dessa accessoarer får jag reklam från lite här och var, och insåg plötsligt att det var kalasrea på en av nätbutikerna, 3 för 2 på reapriset.

Träningsplagg 6, 7 och 8 blev tre träningstoppar som jag inte hunnit använda än. Självklart med brottarrygg! Generellt kan man väl säga att den som kom från Houdini var lite väl tight när jag testade den efter middagen igår, men min mage är ju något mindre stinn när jag är och tränar på morgonkvisten.

Den stora finalen då:
I min jakt efter det perfekta marklyftet har jag ju varit inne på halva träningssveriges bloggar och hittade också Sophie Arvebrink, en mycket inspirerande dam. Hon gillar (och sponsras eventuellt av) ett norsk-brasilianskt företag som heter Kine Brasil. Kine Brasil gör inte helt oväntat träningskläder, som ska "lyfta och accentuera" typ. Brasiliansk rumpfixering när den är som bäst, helt enkelt. Alla deras kläder är i one size, vilket låter lite skrämmande, men kanske värt att prova?

Jag har tvekat länge, eftersom jag har rätt mycket bakdel redan utan att accentuera den, och brallorna dessutom kostar sina modiga 800 kr, men till slut kunde jag inte motstå frestelsen längre. Jag beställde ett par Leg Copacabana (det är alltså den kortare modellen, den längre heter Calca istf Leg). De levererades föredömligt snabbt, jag beställde dem i slutet av förra veckan och igår, måndag, kom de med posten.

Ni ska få se resultatet på mig personligen, eftersom alla andra foton av dessa tights på nätet föreställer tjejer som tränat utfall sen de var fem år gamla och har definitionen av glasskulestjärt oavsett vad de har på sig. Håll till godo:
 
Jag är 165 cm lång, har korta ben och har ett höftmått på ca 102 på fotona. Beroende på klädmärke har jag normalt byxor i medium (oftast) eller large (något mer sällan).
Man kan här notera att byxorna sitter mycket bra för att vara one size, men att de inte helt kan hjälpa upp avsaknaden av muskler i kombination med överflödigt fett som utgör min ändalykt. Vilket hade varit orealistiskt att föreställa sig. Och ja, jag har ridbyxlår, det är inte byxornas fel...

Jag har inte tränat i dem än, men väl tagit en promenad och de är mycket bekväma, på ett lite "tough love"-mässigt sätt. Tänk dig att du har på dig ett par strumpbyxor, men inte i 20 den, utan i typ 500 den. Ungefär så känns de. Det blir inget som helst daller, utan allt som finns under byxorna stannar kvar precis där det är. Det finns dock en viss muffintop-potential ovanför den breda resåren som utgör byxornas ganska låga midja.

Värda 800 kr?
Ja, för mig. De är snygga, de är sköna och jag förutsätter att de håller den kvalitet de utlovar.