Vår i luften

Pollenallergin verkar ha däckat halva Sverige. Inte mig, dock. Jag har inte blivit pollenallergisk. Än. Jag nöjer mig med alla pälsdjur, från chincilla, via minigris, katt och hund till häst. Men det är ju ganska mycket enklare att undvika minigrisar och hästar än vad det är att gå ut i vårluften, så jag är tacksam för detta. Tack, kroppen!

Det har precis varit påsk och mamma har varit och hälsat på. Eftersom vädret har varit nästan äckligt fint så har det varit en hel del utomhusvistelse, och killarna har kommit upp till en ny nivå med sina cyklar.

V har fortfarande sin 14" Islabikes Cnoc, och den börjar bli ganska liten. Jag var ju i valet och kvalet om jag skulle köpa en 14 eller 16 till honom för snart ett år sen, men bestämde 14 för att han skulle kunna ha den som springcykel. Nu visade det ju sig att han fick använda en annan springcykel, så med facit i hand skulle jag såklart köpt en 16. Men nu blev det inte så. Hur som helst, V har lärt sig att BROMSA KONTROLLERAT vilket innebär att han nu cyklar obehindrat nerför nästan vilka backar som helst. Det tog ett jäkla tag och många protester från hans sida innan han till slut gick med på att aktivt öva på att bromsa. Men när han väl fick träna och fattade hur han skulle göra så fattade han liksom direkt, och slutatde vara rädd för nerförsbackar. Mycket bra.

E har nu den springcykel som han fick i present förra året, men som var för stor då. V använde den ju först, medan E fick en mindre. Sen har den varit utlånad till en av Vs kompisar, men kompisens pappa blev glad över att vi ville ha tillbaka den, eftersom det då blir enklare att få kompisen att cykla på sin riktiga cykel (ett 12", 10-kilos-monster från Biltema). E är kaxig med sin nya cykel, och vill åka i samma backar som V. Men bromsverkan av skosulor mot ouppsopat grus är inte riktigt lika bra som bromsbelägg mot fälg, så vi får hindra honom ibland.

Apropå cykel så har jag ÄNTLIGEN bytt till sommardäck på min egen cykel, jag tror att den senaste frosten/halkan var i januari nån gång, så jag har cyklat på tunga vinterdäck (med dubbar som "äter sig fast" i asfalten) tre månader i onödan. Så kan det gå. Lite på skrytsidan får jag ändå säga att jag har blivt väldigt bra på att byta däck på cykeln, jämfört med hur jag var tidigare. Det tog nog inte mer än 20 minuter. Men sen fick jag tvätta stackars trotjänaren också. Nu är den fin och glad och snabb, min Scott!

I morrn ska vi till ögondoktorn med båda de små grisarna. Egentligen är det nog bara V som har en tid, men E var hos ortoptisten i förra veckan och såg så makalöst dåligt med ena ögat att hon tyckte att han skulle tas med i morgon för läkarbedömning. Nu var det iofs väntat, eftersom vi slutat med lappträningen på doktorns inrådan (eftersom den inte gav något speciellt bra resultat), men han har ju inte bestämt vad nästa steg är. Ska det opereras? Ska vi börja med lapp igen? Ska vi låta det vara? Spänningen är olidlig. Det ska också bli spännande att se hur Vs ögon fungerar, han är ju uppe i nästan full syn med det opererade ögat (med glasögon), och har ännu inte sjunkit dramatiskt i synskärpa med det andra (vilket är förvånande, men glädjande). Dock är fortfarande det förväntade resultatet att det opererade ögat ska "ta över" ju bättre han ser med det, och då blir det aktuellt att operera det andra ögat också. I alla fall är det så man "normalt" gör.

Jag har åter köpt på mig träningskläder, från en amerikansk nätbutik den här gången. De har precis skickats, så jag kan inte tala om ifall de är bra eller inte. Eller om de är snygga på mig, för den delen. Lite läskigt, för jag kan ju inte gärna skicka tillbaks dem om de inte passar. Då är det pengar i sjön!

Idag är jag glad över:
* att det är kort vecka, i måndags var det annandag påsk och i morrn tar jag ledigt pga barögonläkarbesök som kommer att ta mer än halva dagen.
* att träden är gröna och det har varit fint väder, och SKALL BLI fint i helgen. Sen blir det regn.
* att killarna börjar bemästra sina cyklar lite bättre
* att jag fått tummen ur och i ren ilska bokat en PT för att lära mig marklyft på riktigt. En riktigt PT, som liksom sysslar med att just lära ut basövningarna med skivstång. Och som är stor och skäggig, som om det skulle ha någon inverkan på hans kompetens.
* att jag kan göra hela fem chins nuförtiden. Jag blir lättare och ryggen blir starkare. Win-win.