Våga vägra!

E illtjuter. Han är så trött, så trött. Men se sova, det vill han inte just nu. Han har liksom vant sig vid att somna vid bröstet såhär på eftermiddagen, och jag förvägrar honom detta. Elaka mamma. Jag sitter bedvid honom såklart, men när han är på det här humöret är det inget utom amning som funkar. Man kan bära och vyssja och sjunga så mycket man vill, men man kan lika gärna låta honom ligga bredvid en, för han skriker med oförminskad styrka trots alla ens ansträngningar. Ofta kan han somna utmärkt själv. Men tydligen inte just nu. Och jag försöker verkligen vänja honom av vid att somna vid bröstet. Men visst är det jobbigt.

V var på onormalt gott humör i morse. Jag tog till med extra tid för påklädning etc, för i normala fall springer jag omkring och jagar den ilskne tvååringen och blir till slut lika ilsken själv, sen får jag dåligt samvete för att jag blir arg på mitt trotsiga barn - men jag blir ändå lika arg dagen efter. Men idag blev vi klara 10 minuter för tidigt. Märkligt.

E har börjat ta sig upp på alla fyra. Men väl där har han vare sig balans eller förståelse nog för att krypa. Han gungar fram och tillbaka och sen pladask på mage igen.

Äach. Jag måste nog försöka trösta den lille. Arg, arg.

Idag är jag glad över:
* att Es 6-månaderskontroll igår gick bra
* att det kommer pengar. Vi har saker på nätet att beställa
* att det fortfarande är höstfint ute
* Vs goda humör
* att vi snart har nya, fungerande lås.