Stau

Jag har upplevt min första mjölkstockning. Det var inte jätteskönt. Amningen har liksom börjat teckna en nedåtgående spiral, rent mängdmässigt. Jag började ge V mer mat eftersom han inte verkade så intresserad av att amma. Och det har fått till följd att han har velat amma ännu mindre. Ett par hela nätters sömn på detta, och vips hade jag en illasinnad druvklase på utsidan av vänster bröst. Mot armhålan, liksom. V var om möjligt ännu mindre intresserad av att äta från det bröstet, eftersom det ju kom mindre mat och det tog längre tid innan den kom. Suck. Efter ett och ett halvt dygn testade jag att liggamma i desperation, och hurra! Det fungerade! Ingen mer stockning.

Av detta lär vi oss att försöka tvinga i V lite mera mjölk vid amningstillfällena på dagen. Jag tänker INTE ge upp planerna på obruten nattsömn. Som sagt, det har blivit två hela nätter, och övriga nätterna denna vecka har han vaknat mellan 4 och 5 på morgonen - och då ska vi ha klart för oss att han ju fått mindre "riktig" mat dessa dagar, eftersom jag inte ger gröt på fm när jag vill att han ska suga bort stoppet i mitt bröst. Då blir det bara tutte fram till lunch.

Den här veckan har, förutom den lilla smärtan, varit helt underbar. Är det såhär det är att vara föräldraledig så kan jag nog vara det ett tag till! V har varit på bättre humör rent generellt, framförallt har det märkts på eftermiddagarna - han har inte behövt stå och hoppa i mitt knä konstant mellan 15:30 och 17:30, t ex. Han har som sagt sovit bättre på nätterna, nattningen har börjat gå smidigare, jag har tagit mig ut på promenad varje dag och V har precis börjat ta sig runt lite mer än innan - får han tråkigt där han är tittar han sig omkring efter nåt mer intressant och ålar sig dit istället för att vråla.

Nattningen, ja. Det är fortfarande skrik och irritation, men mindre och mindre för varje dag (det kan såklart vända när som helst, men jag håller tummarna för att det är en positiv trend som håller), och han verkar till slut ha kommit till insikt om att han faktiskt SKA försöka somna när det känns sådär grusigt i ögonen och det är mörkt i rummet och det har lästs saga och sjungits sånger. Längre och längre tysta perioder mellan skriken, där V försöker somna eller i alla fall bara ligger och grejar med sin snuttefilt eller spjälskyddet. I kväll satt jag inte ens vid hans säng, jag klappade om honom när han gnällt ett tag, han lugnade sig så fort jag visade mig och jag gick alltså direkt igen. Och la mig på min säng. För än så länge går jag inte ut ur rummet. Men snart, så!

Idag tog vi en sen eftermiddagspromenad. Dagens mulna himmel klarnade upp vid 15-tiden, och det var härligt kyligt ute. V låg och kikade storögt, började sen pilla med en leksak, blev lite pipig och fick en napp, pillade vidare och somnade till slut med krokodilens fot i ett fast grepp i ena nypan. Mycket, mycket gulligt! Naturligtvis sov han bara en halvtimme, eftersom det är så länge han sover på dagarna - men jag har slutat bekymra mig för hans dag-sömn nu. Han verkar må bra och är pigg om han får sova sina tre halvtimmar. Inga problem med det. Så länge jag hinner åtminstone plocka undan i köket antingen medan han är vaken eller då han sover, hinner läsa tidningen, kolla mail, äta lunch, gå på toaletten och ta en kopp kaffe - då är mina behov tillfredsställda.

Maken är på jobbjulfest. I morgon är det min tur. Då ska vi ha barnvakt, eftersom maken samtidigt bokat in sig på annat. Jag funderar på vad jag ska ha på mig. Får väl rota igenom klännings-samligen i morgon.

Hur går det med krypandet då? Inget kryp än. Fortfarande är det för svårt att greppa det här med att flytta en hand och en fot i taget. Men det stås på alla fyra mycket frekvent, och gungas. Och benen flyttas lite fram och tillbaka utan att balansen tappas. Balansen tappas dock mycket snabbt då vi tränar på Sitta Själv. Det är inte så intressant att sitta, utom möjligen när man är på Öppna Förskolan och matas med intryck så man inte behöver skapa sig sin egen lycka, så att säga. Vänder sig gör han inte heller än, det lilla krypet. Eller jo, om han ser en poäng med det. Som t ex en leksak som ligger preciiiiis utom räckhåll. Men att vända sig så att man kan transportera sig, det är att tänka ett steg för långt, uppenbarligen.

På spisen står det risgrynsgröt och sväller. Det ska bli lunch i morgon. Jag ska träna på förmiddagen, och maken ska väl sova innan min träning, antar jag. Och sen lyssna på Spanarna medan V är något mindre nöjd än vad han varit om jag varit hemma. Det är nämligen så att V är lite mindre nöjd när maken är hemma. Antagligen för att de bara träffas en timme om dagen, och den timmen är då V är trött och bara vill ha gröt och sen Inte Sova, Absolut Inte (tills han somnar). Desto större anledning för dem att umgås på helgen. Kan man tycka. Fast maken tycker uppenbarligen att det är viktigare att hinna med julfester och herrmiddagar och framförallt bakfylla såhär i adventstid.

Nu var jag såklart orättvis. Men jag tycker att jag har rätt att vara liiiite orättvis när konsekvensen av makens val att dubbelboka oss i morgon blir att JAG får vara den ansvarstagande, trots att det var MIN fest som bokades in först, och de gånger jag det senaste året slagit mina förnuftiga, låga klackar i ett anspråkslöst tak kan räknas på ena handens fingrar. Menmen. Visst är det mitt val att åka hem tidigt. Jag skulle väl kunna be min kompis att barnvakta fram till kl 05 och sen kunde både jag och maken vara ledsna på söndagen. Fast jag tycker inte att det är värt det. Jag vill att V ska bli omhändertagen, inte få acetonånga i ansiktet och tvingas ligga i sängen tre timmar längre än han vill. Och för min egen del är det också skitjobbigt att ta hand om en energisk bebis när man bara vill sova.

Nåväl. Nu ska jag kanske titta lite på Idol-finalen. Eller på På spåret. Och definitivt dricka lite glögg och ta fler pepparkakor än jag egentligen tillåter mig att äta per dag.

Snart är det jul!

Idag är jag glad över:
* att vi haft en fantastisk vecka, jag och V
* att stockningen inte blev så hemsk som den skulle kunnat bli
* att min hemlagade kyckling-med-ris slank ner i den lilla magen utan problem igår
* mina hembakta pepparkakor som är kalasgoda
* morgondagens julfest