Korvfingrar

En ruskigt bisarr serie av tecknade filmer är Salad Fingers. Googla på det! Mina fingrar är något mer animaliska och ser ut som förlängda prinskorvar. De snubblar över tangenterna som berusade studenter och stavfelen hopar sig. Jag är rädd att bilden inte helt gör dem rättvisa, men håll till godo:



Jag har precis varit ute och fått dagens D-vitamindos. Det gällde att passa på innan solskenet förbyttes i duggregn, vilket har inträffat nu. När jag traskade omkring i villaområdena insåg jag att nu hade det faktiskt varit trevligt med en trädgård. Tidigare har jag mest sett trädgårdar som extra arbete på kvällar och helger, men när man är dagledig känns det lite annorlunda.

Vi har ju för all del en balkong, men utrymmet och bekvämligheten där är ytterst begränsad, och dessutom är balkongen placerad på marken med full insyn. Hade jag haft en hyfsat insynsskyddad trädgård hade jag legat ute på en filt, eller snarare suttit i en solstol i halvskuggan. Kanske lyssnat på radio eller läst. Eller sovit lite. Ätit glass.

Jag fantiserade vidare: Inte för mycket gräsmatta att klippa - viktigt! En vintergrön häck ut mot väg och grannar, en altan, hägg, syren och rhododendron för att lukta gott, vara fint, skydda från insyn och begränsa den där gräsklippningen. Kanske ett litet grönsaksland med morötter, lök, rödbetor, gräslök, dill, persilja, basilika och mynta. Och en krusbärsbuske. Rabarber såklart. Eventuellt hallon eller jordgubbar, men SÅ roligt är det ju inte att rensa ogräs... Ett äppelträd? Kanske en grusgång?

Jag undrar om det är hormonellt? Eller helt enkelt bara beror på att jag är frustrerad över att inte kunna vara ifred och vara utomhus samtidigt, nu när jag har eoner av tid och solen har lyst över västkusten flera dagar i sträck. Hur som helst, nu regnar det och trädgårdsdrömmarna håller på att sjunka undan.

Gårdagens tillväxtultraljud gick så snabbt att jag knappt hann fatta att det var klart förrän vi var tillbaka på parkeringen. Vi fick se bebisansiktet i halvprofil, han mätte huvudets omkrets och nåt mer (i bålen på bebisen om jag fattade det rätt) och sa att allt såg helt normalt ut och beräknad vikt på barnet just då var 3300 gram. Vilket väl betyder mellan 2500 och 4000. Den lilla illbattingen har ännu inte visat något som helst intresse av att komma ut. Jag tror att den är i maskopi med min kropp.

Ska man räkna på ägglossningsdag så tror jag att det är i morgon som är det officiella beräknade datumet. Inte mig emot. Fast då får nog värkarna komma igång idag, senast ikväll. Än så länge: Ingenting. Även om jag igår kväll plötsligt fick yrsel när jag reste mig. Det höll i sig i början av natten, så jag vinglade betänkligt under promenaden till toaletten de två första toabesöken (av FEM!!!). Nu känner jag inte av det längre och undrar vad det kan ha varit som slagit slint med balanssinnet. Jag tror hur som helst inte att yrsel är ett vanligt tecken på att förlossningen kommer att starta inom ett dygn :)

Idag är jag glad över:
* min promenad, som luktade syren och gav mig sol och trädgårdsdrömmar
* att tillväxt-UL såg bra ut igår
* att det blev sovmorgon i morse eftersom maken skulle till tandläkaren
* att mina ögonbryn har minskat i Frankensteins monster-omfång
* att det är dags för fruktstund och Grey's Anatomy