Vi var på bröllop i helgen. Inga av mina kompisar var med, men däremot väldigt många av makens. Det är ju bara att konstatera att man inte kan komma undan med att inte dricka om man är tjej och över 30!
Det började fint med att servitörer kom ut med champagne på brickor. Tror ni det fanns något alkoholfritt på dessa brickor? Nej. Man fick gå fram till bardisken och grabba ett glas som stod placerat bredvid Herrljungacider-flaskan i allas åsyn. Om det nu ändå ska vara alkoholfritt, varför är det då inte akoholFRITT? Nåja, parentes. Redan i detta skede fick maken frågan om vi väntade barn. Han blånekade naturligtvis.
Kvällen fortsatte i samma stil, jag satt iofs på ett hörn med personer jag inte kände under middagen, och trodde att jag skulle slippa försvara mitt enträgna Ramlösa-drickande, men efter ett par timmar framkom det att alla jag pratat med under middagen trodde att jag var gravid. Det kändes faktiskt inte alls nåt vidare att sitta och förneka det, men jag var inte så sugen på att bekräfta det heller. Så jag ljög.
Det var i alla fall skönt att slippa bakfyllan dagen efter, jag gick en solig promenad vid havet medan jag väntade på att maken skulle vakna. Efter frukosten körde jag oss hem i ilfart.
Jag verkar ha börjat må illa nu. Inte jätteilla, och inte hela tiden, men definitivt illa. Dessutom har stubinen kortats, jag kan nästan explodera av undertryckt raseri när jag inte får komma fram till diskbänken OMEDELBART (typ för att skala potatis, när maken gör något ytterst relevant precis just där). Dessutom är jag trött. Liksom less. Mer less än vanligt. Jag vill bara sova. Inget kan vara så bra som att sova!
En mindre relaterad åkomma är förkylningen som drabbat mig. Den har förvisso inte drabbat mig så hårt än, men det känns allt som om den är på väg. Åh. Less.
Idag fick jag dra en rövarhistoria om tidig lunch med kompis långtbortifrån för att ta mig till MVC. Min barnmorska heter Morska. Fast hon stavar det på ett sätt jag omöjligt kan komma ihåg. Det ingick åtminstone ett Z, och min första uttalsgissning hade nog inte varit "Morska". Hon pratade om att man inte ska supa, röka, knarka eller äta opastöriserade mejeriprodukter. Inga provtagningar eller nåt sånt. Man fick fylla i en liten enkät om ens alkoholvanor senaste året (innan graviditet) och sen sa hon "hm" och bokade in ett återbesök om en vecka. Jag skulle ha ljugit. Jag kommer INTE att ha några problem med avhållsamheten. Så jag behöver INTE ett extra samtal där hon förklarar hur dåligt det är med sprit. Men jag fattar, det är standard. Förutom detta återbesök blir det inom 7 veckor formell inskrivning plus läkarbesök. Plus sannolikt privat ultraljud, plus KUB plus NUPP. Jag vet inte hur jag ska kunna smita från jobbet så ofta utan att det väcker helt relevanta misstankar.
Annars sa hon mest saker jag redan visste, men jag fick iaf veta att man förväntas se ett hjärta från vecka 7+0. Så nu ska det bokas tid för ultraljud!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar